Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Replik

Årets drogförebyggareDet var en vanlig fråga bland Nykarlebybor som varit vana vid att det satt några alkoholister på bänken vid busstationen. Det var deras plats och många tyckte synd om dem, andra nonchalerade dem och skyndade förbi.

I Nykarleby hade det under tiden 1988–1997 funnits ett kvällscafé på kristen grund, öppet ett par kvällar i veckan. Caféet fick namnet Hyddan och fungerade helt på frivillig grund. Verksamheten låg nere från år 1997 till 2002.

År 2002 väcktes verksamheten till liv på nytt genom ett samarbete mellan KRAN rf, Hyddans styrelse och församlingarna i Nykarleby. I februari 2002 beslöt man öppna ett minidagcenter en dag i veckan.

Målet var att erbjuda en varm måltid en gång per vecka till självkostnadspris och kunderna skulle få en nykter dag per vecka. Dagcentret öppnades i Missionskyrkans utrymmen, vilka hyrdes med hjälp av Nykarleby stad. Hyddan skulle vara en plats för missbrukare, ensamma och andra utslagna.

Åren 2004–08 ingick verksamheten i Sininauhaliittos M-20 projekt. Öppethållningen utökades.

Från en mycket anspråkslös början har Hyddan utvecklats och är idag öppen måndag till fredag varje vecka med matservering, möjlighet till enskilt samtal och gruppsamtal och övriga aktiviteter. Det finns tillgång till dagstidningar och internet och det arrangeras utflykter och resor och en årlig julfest samlar ca 80 personer. Hyddan tar även emot personer i rehabiliterande syfte.

Frivilligarbetet har varit helt avgörande för verksamheten. De utslagna har sökt sig från bänken utanför busstationen in i gemenskapen vid Hyddan. Kamratstödet som finns där är en värdefull resurs. Dagcenter Hyddan är en värdefull drogförebyggare i regionen.

Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks styrelse har tilldelat Dagcentret Hyddan rf utmärkelsen Årets drogförebyggare 2020 som erkännande för långvariga och mycket uppskattade insatser inom det drogförebyggande arbetet i Nykarlebynejden. Dagcentret har genom sin resultatrika verksamhet hjälpt missbrukare, utslagna, sjuka och ensamma till ett bättre liv. Dagcentret har också visat hur stor skillnad man kan göra med hjälp av frivilligkrafter.

Skriven av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik

Jan 
LEDARE av Jan Kronholm

Idag finns det knappast någon som förnekar sambandet mellan rökning och cancer. Tobakskonsumtionen har gått ner kraftigt i stora delar av världen. Tobaksreklamen är borta i många länder och allt fler anser att rökning inte hör ihop med en modern och hälsosam livsstil. Cigarettpaketen har försetts med brutala meddelanden om riskerna och i affärerna hålls cigarettpaketen osynliga för att inte fresta till impulsköp. När såg någon senast en bild på Facebook av någon som röker njutningsfullt, eller ens av cigaretter eller cigarettpaket? Kanske plockar Facebook automatiskt bort sådana bilder. I så fall är det ansvarsfullt och värt en applåd.

Däremot förekommer det rikligt med bilder som på ett positivt sätt lyfter fram alkohol och drickande. Glada festdeltagare som skålar, vinglas med skimrande innehåll går lätt att finna i högst vanliga Facebookanvändares uppdateringar. Aningslöst kanske, men inte harmlöst. Genomslagskraften är större än många tror. I en läsvärd ledare i Österbottens Tidning den 22 augusti, om drickande och distansarbete under coronakrisen, skriver Sofie Stara: ”För den som har svårt att sätta gränser för sitt drickande är vinglaset i solnedgången också en bekräftelse på att ’alla andra’ också gör samma sak.”

Skriven av Jan Kronholm

Mikaela Hermans
Mikaela Hermans - verksamhetsledare

Av den pågående debatten framgår med all tydlighet att det finns en mycket stor oro för konsekvenserna ifall Finansministeriets förslag till nedskärningar i understöden för social- och hälsoorganisationerna skulle förverkligas. En fråga värd att begrunda är hur samhället skulle ha råd med de skador som den föreslagna nedskärningen på 33 procent skulle förorsaka. Låt oss, för att belysa problematiken, ta skadeverkningar av rusmedelsbruk och tredje sektorns roll i det förebyggande arbetet som ett exempel.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, uppgår de samhälleliga kostnaderna för skadeverkningar av alkoholbruk redan nu till över två miljarder euro. Dit räknas alkoholrelaterade kostnader för bland annat socialvård, sjukvård, öppenvård, sjukfrånvaro från arbetsplatserna och sjukpensionering. Av finländarna har 1,2 miljoner upplevt direkta negativa följder av eget alkoholbruk och 2,6 miljoner finländare har upplevt problem på grund av andras drickande. En uppväxt med alkoholmissbruk i föräldraskapet är en verklighet för uppskattningsvis 60 000 barn i Finland. Siffrorna är svindlande, men en stor del av det lidande alkoholen förorsakar kan inte mätas i siffror. Skadeverkningar av bruk av alla övriga rusmedel utöver alkoholen förorsakar givetvis också enorma kostnader.

Skriven av Mikaela Hermans

En välgörande ört från växtriket eller en drog som äventyrar ungas utveckling?

Till deltagarna i webinariet 11.11 som startar klockan 12. Har du av någon orsak inte fått inbjudan per e-post med inloggningsuppgifter kan du ta konrakt med Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller ringa 0500 968 723.

ThomasMikaelaMaria
Thomas Lundqvist, Mikaela Hermans och Maria Erikslund.

En virtuell fortbildning om ungas cannabisbruk och hur man förebygger ordnas onsdagen den 11 november 2020. Utbildningen riktar sig speciellt till skolpersonal. Andra intresserade är också välkomna. Målsättningen är att deltagarna ska få forsknings- och praxisbaserade kunskaper och argument som behövs i diskussioner om cannabis med unga.

Föreläsare är Thomas Lundqvist från Lund, leg. psykolog och docent, Mikaela Hermans, filosofie doktor i pedagogik och verksamhetsledare och Maria Erikslund, medianom och drogförebyggare.

Thomas Lundqvist, legitimerad psykolog och docent i psykologi, Sverige. Lundqvist har forskat, behandlat och föreläst under flera årtionden och kan räknas till de kunnigaste inom cannabisområdet. Thomas Lundqvist har tillsammans med Dan Ericsson utvecklat Haschavvänjningsprogrammet (HAP) – en metod för behandling av cannabismissbruk. Lundqvist är aktiv som utbildare.

Mikaela Hermans, filosofie doktor i pedagogik och ämneslärare i bland annat hälsokunskap. Hermans jobbade tidigare som universitetslärare. Mikaela Hermans är numera verksamhetsledare på Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf.

Maria Erikslund, medianom med lång erfarenhet av kommunikation och medieproduktion för barn i olika åldrar. Erikslund är drogförebyggare på Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf.

Plats
Virtuella föreläsningar via Zoom. Till anmälda deltagare skickas en länk och närmare information.

Anmälan
Anmälan görs till Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik via länken nedan eller till Annika Granfors-Loo per telefon 06-318 0900 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Det finns ännu platser kvar, så mycket välkomna med. Deltagaravgift 30 euro. Uppge namn, e-postadress, telefon och faktureringsadress.

Program >>

Anmälan >>

Varmt välkommen på den virtuella utbildningen!
Arrangörer är Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf och Vasa Arbis i samarbete med SFV.

Skriven av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik

Jan 
LEDARE av Jan Kronholm

Den pågående coronaepidemin kan få stora återverkningar i det finländska samhället. Vårdresurserna är ansträngda och de ekonomiska påfrestningarna stora. Många har drabbats av permitteringar och arbetslöshet och återhämtningen väntas ta lång tid.

Under våren har man från organisationer som arbetar med barnskydd, familjevåld, missbruksproblem och mental hälsa varnat för vad de förändrade livsmönstren under epidemin kan föra med sig. Att till exempel anmälningarna om barn som far illa har minskat under den tid som skolorna hållits stängda kan innebära att problemen växer även om de inte syns, eftersom en stor del av anmälningarna i vanliga fall kommer från skolorna eller dagvården. Polisen har också rapporterat om att ingripandena för att avstyra bråk i hemmen har ökat. Värst är situationen i familjer som hade problem redan innan coronaepidemin bröt ut.

Skriven av Jan Kronholm

Mikaela Hermans 
Verksamhetsledaren
Mikaela Hermans

När coronakrisen nådde Finland var planeringen av vårens verksamhet vid förbundet redan långt hunnen. Programmet för Drogförebyggande dagarna var spikat och marknadsföringen hade påbörjats. Ledare och hjälpledare för Eos-lägren hade rekryterats. Förberedelserna för en cannabisutbildning i Åbo och en studieresa för Power Club-ledare till Sverige var på gång. Hela personalen såg fram emot att medverka vid Stafettkarnevalen i Vasa och lyfta fram förbundets barnverksamhet där. Bara för att nämna några exempel.

Insikten om att planerna skulle kullkastas kom med beredskapslagen. Personalen installerade sig i sina hemmakontor och vi fick omedelbart börja planera om, avboka och omboka.
De första veckorna kändes något kaotiska. För mig sammanföll anpassningarna för förbundets del med mina tre skolbarns övergång till distansundervisning.

Skriven av Mikaela Hermans

Nykter Solklart!

Nykter – Solklart!

Rusmedelsanvändningen bland unga i Finland är under förändring, och polariseringen ökar. Vid sidan av de helnyktra unga finns allt fler unga som har ett problematiskt förhållningssätt till rusmedel. Cannabis är för närvarande det rusmedel som oftast förorsakar vårdbehov bland personer under 20 år. De ungas användning av snus och elektroniska cigaretter, såväl som blandbruk av olika rusmedel, visar en uppåtgående trend.

Skriven av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik

Sanna Tuomela
Sanna Tuomela är projektledare för PEPP - den österbottniska drogförebyggande modellen.

PEPP – den österbottniska drogförebyggande modellen är ett Leaderfinasierat projekt som startade 2018. Målsättningen är att utveckla en modell som kan användas i undervisningen och på andra håll i rusmedelsförebyggande arbete. Intresset har varit stort arbetet med modellen har gått bra och en del av resultatet presenterades på en kunskapsdag vid Åbo Akademi i februari.

– Målsättningarna har nåtts relativt väl, alla mål har tangerats och nåtts åtminstone till en stor del, säger Sanna Tuomela som är projektledare för PEPP.

– Alltid kan man ju göra mera, men målsättningarna som hade satts innan projektet började var ganska allmänna, så det har gått bra att satsa mer på vissa delar och mindre på andra.

– De delar som vi satsat mindre på är material för föräldrar och föreningar, så dem kunde man vidareutveckla. Så var det också planerat från början, eftersom projektet var väldigt omfattande, med material för skolpersonal i grundskolan och andra stadiet, föräldrar och föreningar, på finska och på svenska, i hela Österbotten.

Leader

Skriven av Tomas Lundqvist

Ida Bernas

Ida Bernas
Förbundsordförande
Nykterhetsförbundet hälsa och trafik

Med anledning av att landet försatts i undantagstillstånd på grund av coronavirusets spridning (covid-19), önskar jag tillsammans med förbundsstyrelsen och förbundskansliet sända er våra
varmaste och ödmjukaste tankar.

För bara en kort tid sedan såg vi alla fram emot en annalkande vår och sommar, som ett ljus efter en mörk vinter av slask och hastigt växlande temperaturer. Vårens första solstrålar kom och med dem en värld i kris. Vi ser hur  coronaviruset snabbt sprider sig från land till land och lämnar svåra spår efter sig.

Skriven av Ida Bernas

Verksamhetsledaren Mikaela Hermans  Mikaela Hermans

Nykterhetsförbundet hälsa och trafik har som uppdrag att förebygga skadeverkningar av rusmedelsbruk och att främja hälsa i Svenskfinland. Utbildning är ett av våra centrala verksamhetsområden, som ska bidra till att vi förverkligar vårt uppdrag. En central fråga för oss som utformar verksamheten är då hur vi ska lägga upp våra utbildningar för att de ska ha så stor effekt som möjligt.

På 1970-talet utgick man, utgående från modeller gjorda av forskare i USA, från föreställningen om en linjär progression från kunskap till attitydförändring och vidare till beteendeförändring. Med andra ord tänkte man att osunda val grundade sig i okunskap och att man kunde få folk att förändra sitt beteende genom att informera och upplysa om exempelvis skadeverkningar av rusmedelsbruk.

Skriven av Mikaela Hermans

Från Balder till Replik

År 1895, för 125 år sedan, såg en ny tidning dagens ljus i Gamlakarleby. Namnet var Balder och tidningen blev föregångaren till dagens Replik. Från början av 1896 började tidningen utkomma regelbundet.

Men Replik tog inte vid direkt där Balder slutade. Tidningen hann också bära namnen Fram! och Hembygden. Under 125 år hinner mycket hända. En folkrörelsetidning har det dock handlat om hela tiden.

Redan i provnumret i december 1895 skrev tidningens redaktör och grundare Axel Olsson att ”saknaden af en svensk nykterhetstidning är till stort men för nykterhetsarbetet bland den svenska talande befolkningen torde inte kunna bestridas.”

Den bristen ville han råda bot på med utgivningen av Balder.

Skriven av Jan Kronholm

125 år

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

Replik 3/2020

Replik 1-2020