Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Skriven av Mikaela Hermans

Alko Tammerfors
Catalina Zaharescu Tiensuu-Dreamstime

Alko slog upp dörrarna till sina första butiker år 1932. I bakgrunden fanns den misslyckade för­budslagen, som över 70 procent av befolkningen motsatte sig. Det statliga alkoholmonopolet infördes med syfte att skydda folkhälsan genom att hålla ner alkoholkonsumtionen.

Vårt 86-åriga alkoholmonopol går nu en oviss framtid till mö­tes. Alkos ställning förändrades i och med den nya alkohollagen, som trädde i kraft i mars, och som bland annat gav matbuti­kerna rätt att sälja starköl och long drink. Samlingspartiet har gått ut med att man vill avveckla monopolet, medan åsikterna i högre grad går isär inom övriga partier. Argument för att avskaffa monopolet är att det ut­gör ett överdrivet och föråldrat förmynderi, som inte behövs då dagens konsumenter använder allt mindre alkohol och på ett förnuftigt sätt. Givetvis framförs också ekonomiska argument.

En av målsättningarna som Nykterhetsförbundet hälsa och trafik arbetar för, är att det lidande som alkoholkonsum­tionen i Finland medför ska minska. Därför vill vi poängtera vikten av att man i den politiska debatten om alkoholmonopo­lets vara eller icke vara antar ett tillräckligt brett perspektiv, med förankring i forskningen, så att folkhälsan och välfärdsstaten stöds.

 Det är glädjande att den totala konsumtionen av alkohol i Fin­land sjunkit under det senaste decenniet. Men konsumtionen är fortfarande hög, då invå­nare som fyllt 15 år i medeltal konsumerar 10,3 liter alkohol, omräknat i hundraprocentig alkohol. Också frågan om huru­vida finländare verkligen utveck­lat ett mer förståndigt sätt att använda alkohol kvarstår. Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, (2018) dricker finländarna, med europeiska mått mätt, fortsättningsvis stora mängder alkohol åt gången. Andelen som dricker sig berusade ligger för männens del ungefär på samma nivå som på 1980-talet, medan andelen är avsevärt större nu än då för kvinnornas del.

THL:s senaste undersökning av dryckesvanor visar att över 560 000 finländare dricker så mycket alkohol att de på sikt löper en förhöjd sjukdomsrisk. Som riskgräns i den här bedöm­ningen har man använt gränsen för ett måttligt alkoholintag per vecka, det vill säga 14 portioner för män och 7 portioner för kvinnor. Den här riskgränsen kan också diskuteras, då färsk forskning (till exempel i den vetenskapliga tidskriften The Lancet), tyder på att det inte finns någon annan säker gräns för alkoholkonsumtion än noll. Varje år dör över 1 000 finlän­dare i leversjukdomar förorsaka­de av alkohol. Vidare förorsakar alkoholen 1 200 cancerfall årligen. Den offentliga sektorns direkta kostnader för alkoho­lens skadeverkningar överstiger 1,3 miljarder euro årligen. Ytterligare belastar alkoholens skadeverkningar samhället med indirekta kostnader exempelvis till följd av nedsatt produkti­vitet i arbetslivet och nedsatt arbetsförmåga. Enligt finländska alkoholforskare finns det klara bevis för att de mest kostnads­effektiva metoderna för att minska skadeverkningarna är att begränsa tillgängligheten och marknadsföringen av alkohol samt att höja alkoholskatterna. Både WHO och OECD föresprå­kar dessa metoder för att minska de samhälleliga kostnaderna och för att understödja medborgar­nas välfärd.

Hur ställer sig då folket till alkoholmonopolets framtid? Enligt THL vill 49 procent av befolkningen att de nuvarande alkoholpolitiska begränsningar­na bibehålls, och 13 procent vill att de skärps. Hela 85 procent anser att Alko fortsättningsvis bör ha monopol på starkspri­ten. Alkoholmonopolet har alltså ett relativt stort understöd. Men enligt en undersökning av Dagligvaruhandeln vill en avsevärd andel av befolkningen, 56 procent, kunna köpa vin i matbutikerna. Av dessa resultat följer frågan om i vilken mån Alkos möjligheter till fortlevnad utan vinmonopol har beaktats av dem som uttryckt sin åsikt i undersökningarna. Vid Finlands Alkoholförsäljarförbund har man nämligen konstaterat att EU knappast skulle acceptera ett monopol som inte omfattar viner, vilket innebär att mo­nopolet skulle rasa totalt om viner introducerades i matbuti­kerna. Det skulle inte heller vara ekonomiskt hållbart med ett monopol endast på starksprit.

Sammanfattningsvis pekar forskningen på att alkoholmo­nopolet fortfarande är motiverat i vårt land. Inte heller folkopi­nionen ger tillräckligt med stöd för ett så drastiskt beslut som att släppa spriten helt fri. Inverkan av ett sådant beslut på den nuvarande positiva trenden med en minskning av totalkonsum­tionen är oviss. För folkhälsans skull och med tanke på statens ansvar för medborgarnas välfärd – vill man köpa en flaska vin till maten är det kanske ändå värt att ta en extra sväng till alkoholbutiken, där personalen dessutom ger råd och god kund­betjäning. Eller varför inte prova en flaska alkoholfritt?

Uttalande från Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks höstmöte

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen.


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 

 Replik 2-2019

Replik 1/2019

Replik 3/2018