Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Skriven av Jan Kronholm

JAN KRONHOLM Jan Kronholm

Finlands grundlags andra kapitel och nittonde paragraf handlar om rätten till social trygghet. Där stadgas bland annat att ”det allmänna” ska befrämja befolkningens hälsa. Det stadgas också att det allmänna skall stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjlighet att trygga barnens välfärd och uppväxt.

Det allmänna är samhället, staten, politikerna som i riksdag och regering utformar lagar och förordningar så att de rimmar med grundlagen.

När det här skrivs har regeringen ännu inte lyckats enas om utformningen av den nya alkohollagen. Det vill säga den del som skulle tillåta försäljning av starköl och alkoläsk (spritdrinkar på flaska och burk) i livsmedelsbutiker, kiosker och på bensinstationer.

Det är mycket som står på spel. Redan nu har Finland Nordens högsta alkoholkonsumtion och skadeverkningarna är därefter; vi har omkring 2.000 alkoholrelaterade dödsfall per år och över 22.000 vårdperioder på sjukhus till följd av det omfattande drickandet. Alkoholen ligger bakom en stor del av våldet både i offentliga miljöer och i hemmen. Omkring 60.000 barn lever i hem där den ena eller båda föräldrarna är alkoholiserade.

När förslaget var på utlåtanderunda i vintras kom en klar majoritet med kritik. Enligt en sammanställning som finska Yle gjorde var hela 70 procent av utlåtandena övervägande kritiska. Särskilt bekymrade var instanser som sysslar med social- och hälsovård, familjepolitik och barnskydd. På goda grunder. Nyligen krävde Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland, en barnkonsekvensbedömning av förslaget. Hon anser att det kan stå i strid med FN:s barnskyddskonvention.

Uppseendeväckande är att regeringen själv i anslutning till lagförslaget konstaterat att det kommer att leda till fler alkoholrelaterade dödsfall, ökat behov av vårdplatser och att polisen behöver ökade resurser för att möta de ökade ordningsproblemen.

Läkarförbundet, som hör till de mest kritiska bland dem som gett utlåtanden om lagförslaget, säger rent ut att stödet till bryggeriindustrin och dagligvaruhandeln inte är ett tillräckligt skäl för att utsätta hela befolkningen för en ökande alkoholkonsumtion och de ökande skadeverkningar som detta leder till.

Att det inte är folkhälsosynpunkter som väglett regeringen erkände också omsorgsminister Juha Rehula i en intervju i Hbl efter sitt möte med svenska kollegan Daniel Wikström:

– Jag sade öppet att vi nu planerar en lag där näringslivet och handeln satts i första rummet, och hälsoeffekterna hamnat i vågskålen och blivit en andrahandsfråga.

Men kan man stifta en lag som leder till ökade sociala problem och försämrad folkhälsa utan att det står i strid med grundlagen?

En av dem som uppmärksammat den frågan är Mirjam Kalland, rektor för social- och kommunalhögskolan och tidigare generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund.

– Om Juha Rehula erkänner att lagen skrivits efter näringslivets behov, så undrar jag hur den går ihop med grundlagen, sade Kalland i en intervju för FNB.

Pressen från bryggeriindustrins och handelskoncernernas lobbare är naturligtvis synnerligen hård just nu. Men lyfter regeringen, för att måna om folkhälsan, ut starkölet och alkoläsken ur lagförslaget så har man grundlagen i ryggen. Det borde räcka.

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen.


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 Replik 3/2019

 Replik 2-2019

Replik 1/2019