Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Skriven av Jan Kronholm

 Ledare
Foto: Salvatore Gerardi | Dreamstime

LEDARE av Jan Kronholm
Landet har fått en ny regering, en koalition bestående av socialdemokraterna, centern, de gröna, vänsterförbundet och svenska folkpartiet. Regeringsprogrammet är ambitiöst och har en klar inriktning  på sysselsättning, välfärd, miljö- och klimatfrågor.

Det är ett program med social profil, en ambition att utjämna inkomstskillnader, förbättra levnadsförhållandena för de sämst ställda och skapa ökad trygghet både för barnfamiljer, pensionärer och ungdomar. För att bara ta ett exempel på det sistnämnda kan noteras att läroplikten ska förlängas och att alla unga ska få en kostnadsfri utbildning också på andra stadiet. Synnerligen välkommet för att förhindra att en del lämnas vind för våg efter grundskolan, aldrig kommer in i arbetslivet och riskerar att hamna i alkohol- och andra former av missbruk.

Detta och mycket annat som regeringspartierna enats om kan ge välkomna förbättringar i den finländska välfärden. Men för att kunna förverkliga programmet fullt ut måste man lyckas höja sysselsättningsgraden och trygga de skatteinkomster som behövs.

I regeringsprogrammet sägs inte mycket om alkoholpolitiken. Man kommer att genomföra en moderat höjning av alkoholskatterna. Den väntas ge 50 miljoner euro. Inte mycket jämfört med de höjda tobaksskatterna som ska inbringa 200 miljoner.

Alkohol är i dag en av de vanligaste dödsorsakerna bland finländska män i arbetsför ålder och ligger bakom en betydande del av den förtida utslagning som sker i arbetslivet. Vården av tusentals alkoholskadade binder stora vårdresurser och alkoholrelaterad våldsbrottslighet och familjevåld kräver betydande polisinsatser.

Sammantaget är samhällskostnaderna för alkoholens skadeverkningar enorma och täcks inte av alkoholskatterna.
Mycket av detta påpekades när den förra regeringen drev igenom den nya alkohollagen. Det fanns de som befarade att en höjning av sysselsättningsgraden till nordisk nivå skulle omöjliggöras om starköl, longdrink och alkoläsk fick säljas i livsmedelshandeln och alkoholskadorna ökade.

Först småningom får vi se hur det gick. Att en flerårig minskning av drickandet nu stannat upp är ett illavarslande trendbrott. När den dåvarande regeringen 2004 sänkte alkoholskatten kulminerade konsumtionen och skadeverkningarna först 2007 och det krävdes flera år av skattehöjningar för att vända utvecklingen. Än i dag är de alkoholrelaterade dödsfallen fler än före 2004.

Genom den forskning som gjorts vet vi att skadeverkningarna slår hårdast mot den del av befolkningen som har det sämst ställt. Det är också där som effekterna är positivast när totalkonsumtionen av alkohol i samhället minskar.

Om den nya regeringen ska lyckas med sina goda ambitioner att skapa ett tryggt och rättvist samhälle gäller det att sätta fokus också på alkoholpolitiken. Förebilder finns. Vi vet att den mera restriktiva alkoholpolitiken i Sverige, Norge och Island inverkar positivt på både sysselsättning och välfärd.

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen.


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 Replik 3/2019

 Replik 2-2019

Replik 1/2019