Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Skriven av Jan Kronholm

JAN KRONHOLM Jan Kronholm

Alkoholpolitik är ingenting som beslutsfattarna borde handskas lättvindigt med.

När regeringen Vanhanen 2004 – i hopp om att motverka införseln från Estland – sänkte alkoholskatten på starka drycker tog det inte länge innan såväl alkoholkonsumtionen som skadeverkningarna sköt i höjden. Toppen nåddes kring 2007 med en årlig konsumtion på, omräknat i absolut alkohol, nästan 13 liter per person över 15 år. Ökande alkoholskador följde i spåren. Åren 2007–2008 noterades omkring 3000 alkoholrelaterade dödsfall.

För att få konsumtionen och skadeverkningarna att minska krävdes en hel rad skattehöjningar och ända till 2017 skedde en kontinuerlig förbättring.

Nu har vi sedan början av förra året en ny alkohollag. Med ytterst knapp majoritet drev regeringen igenom den största förändring som skett på många årtionden: starköl, longdrink och alkoläsk med starksprit får då säljas i livsmedelshandeln, i kiosker och på bensinstationer.

En majoritet av remissinstanserna avrådde. Särskilt organisationer som arbetar med barnskydd och familjevåld, men också till exempel polisen och läkarförbundet.

Nu har Institutet för hälsa och välfärd publicerat de preliminära uppgifterna om utvecklingen under fjolåret. Den ökning av totalkonsumtionen som noteras är i siffror liten, bara 0,6 procent. Men då ska man komma ihåg att det tog tid innan livsmedelshandeln fullt ut hade anpassat sina butiksutrymmen och hyllorna hade fyllts.

 

Utan den nya alkohollagen så skulle vi ha kunnat förvänta oss en klar minskning av konsumtionen även i fjol konstaterar forskaren Thomas Karlsson i ett pressmeddelande från Institutet för hälsa och välfärd.

Intressant är att det ökade utbudet av alkohol till lands inte bromsade införseln i turisttrafiken, där särskilt de starka dryckerna sköt i höjden.

Det mest illavarslande är ändå att en flerårig trend mot minskat drickande nu brutits. Fortsätter den utvecklingen så ser vi snart också ökande alkoholskador, ökad belastning på vården, och fler alkoholrelaterade dödsfall.

Och nya orosmoln tornar upp sig vid horisonten.

På sina håll bland beslutsfattarna finns fortfarande alkoholliberaler som gärna skulle se också vinförsäljning i livsmedelshandeln. Det skulle öka konsumtionen ytterligare och dessutom leda till att Alko måste läggas ner. Några förutsättningar att behålla Alkos butiksnät enbart för starkspritsförsäljning finns nämligen inte.

I en insändare i Helsingin Sanomat konstaterar Susanna Heikkinen, vd för Finlands alkoholhandelsförbund, att det inte finns någon möjlighet att sälja vin i matbutikerna utan att också sälja starksprit där. De måste följas åt.

Den som eventuellt trodde att alkohollagsbeslutet för ett drygt år sedan skulle få debattens vågor att lägga sig högg nog i sten. Snart kan vi få bevittna en ny dragkamp: om vin och starksprit i matbutikerna och Alkos vara eller icke vara, om privata vinstintressen kontra folkhälsa och en socialt ansvarstagande alkoholpolitik.

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen.


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 

 Replik 2-2019

Replik 1/2019

Replik 3/2018