AlkohyllaFoto: Tiensuu - Dreamstime.com

LEDARE Jan Kronholm

Finländarna vill veta vad de dricker. Det visar en enkät som opinionsinstitutet Kantar TNS utfört på uppdrag av Ehyt rf, organisationen för förebyggande rusmedelsarbete. Enligt undersökningen som publicerades i maj säger hela 64 procent av de finländare som brukar alkohol att dryckerna borde ha samma innehållsdeklaration som livsmedel.

Hela 70 procent av kvinnorna och 79 procent under 25 år ansåg att  flaskor och förpackningar borde vara försedda med samma produktfakta som livsmedel.

– Konsumenterna vill veta vad det är de dricker. Det här är ett klart budskap till tillverkarna, säger ekonomi- och förvaltningschef Kari Vuorinen på Ehyt i ett pressmeddelande.

EU har skärpt kraven på innehållsdeklarationer som gäller livsmedel men gör fortfarande ett undantag för drycker med över 1,2 volymprocent alkohol. Det betyder att man i butikshyllorna nu finner vanlig läsk och alkoholfritt öl med långa förteckningar på smakförstärkare, konserveringsmedel, färgämnen och liknande medan de saknas på starkare drycker. Bara alkoholhalt och allergiframkallande ämnen behöver nämnas. Enligt programmet Uppdrag granskning i Sveriges television  finns det i dag undantag i EU:s lagstiftning för hela 63 tillsatsämnen och processhjälpmedel.

Alkoholindustrin har hittills stått på bromsen. När Uppdrag granskning begärde in innehållsuppgifter från de tio största av Systembolagets leverantörer fick man svar av bara en. Det svaret ger dock en fingervisning om hur tillverkningen av vin går till i dag. Det handlar dessutom om Systembolagets mest sålda rödvin med ursprung i Sydafrika, ett vin som tas till Sverige i stora tankar för att lagras och blandas. På SvT:s hemsida beskrivs processen så här:

 ”Vinet, en blandning av vin från tre sydafrikanska underleverantörer, har i ursprungslandet centrifugerats och filtrerats samt behandlats med kvävgas, ammoniumsulfat, ammoniumbisulfit, kaliummetabisulfit, svaveldioxid, gelatin, bentonit, tanniner, pektolytiska enzymer, L-vinsyra, mjölksyra och ekchips.”

Just nu händer det i varje fall någonting som verkar gå i rätt riktning. Det europeiska samarbetsorganet Eurocare har varit pådrivande i frågan och vid rusmedelsdagarna i Helsingfors i maj kunde dess generalsekreterare Marianne Skaar berätta att EU-kommissionen i fjol konstaterade att det inte finns något hinder för en innehållsdeklaration. Man överlät dock åt vin- och spritindustrin att komma med förslag om hur det ska gå till.

I en intervju för den nordiska webbplatsen pop-nad, som populärvetenskapligt tar upp frågor kring alkohol och droger, berättar Skaar att förslagen kommit in men att kommissionen ännu inte tagit ställning. En viss oenighet om utformningen kan anas. Spritindustrin vill till exempel inte ha deklarationerna på etiketterna utan bara för avläsning via mobilappar och vinindustrin vill inte ha heltäckande innehållsdeklarationer utan bara uppge vissa ingredienser.

Var det hela landar återstår att se. Men nog vore det på tiden att konsumenternas självklara rätt att få veta vad de dricker skulle respekteras. Nästa steg bör sedan vara att förse dryckerna med samma typ av varningstexter som i dag gäller tobaksprodukter. Själva alkoholens skadliga effekter är ju sedan länge kända.

Replik 2/2018
Replik 2/2018 online >>

Skriven av Jan Kronholm