Jan 
LEDARE av Jan Kronholm

 ”Alkoholkonsumtion kan öka risken för att bli smittad av coronaviruset och för allvarliga komplikationer av sjukdomen covid-19, samtidigt som alkohol också orsakar andra sjukdomar som belastar hälso- och sjukvården.”

Så sammanfattar en rad internationella alkoholforskare en nypublicerad rapport om alkohol och corona. Studien ingår i serien Alkoholen och samhället och forskargruppen leds av Harold Holder, alkoholforskare från USA. Bland institutioner och organisationer som står bakom den finns bland andra Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende vid Göteborgs universitet, Svenska institutet för global hälsa vid Kungliga vetenskapsakademin, de svenska föreningarna för allmänmedicin och beroendemedicin, Svensk sjuksköterskeförening, IOGT-NTO, och Movendi international. För att nämna några.

Enligt rapporten ökar alkoholen risken för spridning av coronaviruset genom att den minskar sociala hämningar redan vid låg konsumtion och försämrar omdömet vid hög konsumtion. Detta gör att förmågan att skydda både sig själv och andra minskar. Men alkoholen är också en riskfaktor i sig. Komplikationer av hög alkoholkonsumtion, som till exempel diabetes, övervikt och hjärtsjukdomar utgör enligt forskarna klara riskfaktorer för att bli allvarligt sjuk vid covid-19:

”Alkoholkonsumtion, särskilt hög konsumtion, kan försämra immunförsvaret och ökar risken för allvarlig luftvägssjukdom.”

Frida Dangardt, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg är en av forskarna bakom rapporten. Hon säger i en intervju i tidningen Accent:

”Dels minskar antalet vita blodkroppar, dels blir immuncellernas funktion nedsatt; de rör sig sämre, fäster sämre och blir sämre på att presentera virus för t-cellerna, det inlärda immunförsvaret.”

Enligt Dangardt är det skäl att komma ihåg att 13,5 procent av alkoholdödligheten beror på infektioner, man får lättare lunginflammation och svårläkta sår:

”Har man druckit länge har man ofta en låggradig inflammation i kroppen hela tiden.”

Forskarna noterar också att alkoholrelaterade problem förbrukar stora resurser i hälso- och sjukvården och att det nu under pandemin krävs kraftfulla insatser för att minska trycket på vården. Man konstaterar också att våld i nära relationer har ökat i många länder under pandemin och att denna typ av våld ofta är förknippat med alkohol. Man framhåller också att isolering, stress och depression under pandemin både kan leda till ökad alkoholkonsumtion och förvärra följderna av drickandet.

I rapporten ger forskargruppen också en rad rekommendationer. Bland annat säger man att serveringstillstånd inte bör beviljas vid idrottsarenor och större publika evenemang, att serveringen bör begränsas i verksamheter med hög risk, som barer, nattklubbar och restauranger, att personer med alla typer av alkoholrelaterade problem bör ha tillgång till vård och behandling, att personer med hög risk för infektioner, som äldre, diabetiker, rökare och överviktiga, bör rekommenderas att undvika alkohol.

Forskarna efterlyser också effektiva alkoholpolitiska åtgärder. Tillgängligheten borde minskas, till exempel genom höjda alkoholskatter och minimipriser. Åtgärderna ses som ett led i arbetet med att begränsa smittspridningen och minska belastningen på hälso- och sjukvården.

Det är intressanta synpunkter i en synnerligen aktuell fråga som forskargruppen lägger fram. Förhoppningsvis tar beslutsfattarna rapporten till sig. Än är coronapandemin långt ifrån över. Flera av de frågor som rapporten lyfter fram har dessutom giltighet i arbetet för minskade alkoholskador och bättre folkhälsa också under normalare förhållanden. Alla mår bättre om drickandet i samhället minskar.

Skriven av Jan Kronholm