Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Replik

Rattfylleri - foto: Nina Mönkkönen/Trafikskyddet
Kamratkretsens attityder och ingripande vid behov framhävs framför allt då det gäller att förebygga rattfylleri bland unga. Foto Nina Mönkkönen/Trafikskyddet.

Finländarna har en sträng inställning mot rattfylleri. Tre av fyra skulle anmäla en bekant för rattfylleri. Nästa alla som besvarade Trafikskyddets förfrågan anser att det är viktigt att en närstående aldrig åker med en berusad förare.

Tre av fyra finländare som besvarade Trafikskyddets förfrågan uppger att de sannolikt eller säkert skulle anmäla en närstående till polisen om han eller hon försöker köra bil i berusat tillstånd. Tröskeln för anmälan var ännu lägre när det gäller obekanta. Nio av tio som besvarade förfrågan uppger att de åtminstone sannolikt skulle anmäla till polisen om en person som de inte känner skulle försöka köra bil i berusat tillstånd.

Skriven av Trafikskyddet / Tomas Lundqvist

Drogförebyggande veckan 2018Var tionde person över 65 år dricker för mycket alkohol. Ensamhet, depression och känsla av inte vara behövd finns ofta i bakgrunden.

Allt fler seniorer använder alkohol. För en del har alkohol varit en del av livet under en lång tid, vilket också märks i ett sämre hälsotillstånd. En del har börjat använda alkohol först på äldre dar.

- Bland orsakerna finns till exempel ensamhet och brist på meningsfullt innehåll i livet. För dem som börjar sent med ett alkoholbruk är det viktigt med ett tidigt ingripande. För en senior kommer problemen snabbt då kroppen är bräckligare. Därför att alkohol påverkar kroppen på ett annat sätt än för en tjugoåring, säger Kaarlo Simojoki som är ledande överläkare på A-klinikstiftelsen.

Skriven av EPT / Tomas Lundqvist

Krocktest Wuka/Dremastime.comTrafiksäkerheten har tagit sjumilakliv framåt sedan 1970-talet. Antalet trafikdöda är i dag mindre än en fjärdedel av vad den varit tidigare, trots att antalet bilar mångdubblats. Detta mycket tack vare många innovationer gällande passagerarnas säkerhet. Nu har till exempel Volvo gått ett steg längre då de aktivt arbetar för att höja säkerheten också för personer som är utanför bilen, till exempel i kollision med fotgängare eller cyklist.

All krocktestning av bilar sker med riktiga bilar. Däremot testas bilbarnstolarna inte i bil, utan med en rigg, det vill säga en vagn som barnstolen spänns fast på. Bilbarnstolarna som är gjorda för barn som åker bakåtvända (upp till 25 kg eller minst fyra år) är mycket säkra i och med att de i sig själva skyddar barnet som är fastspänt i stolen med ett fempunktsbälte och själva stolen är fixerad i bilens säkerhetsbälten eller Isofix system.

Men det finns en grupp passagerare som fallit utanför säkerhetstänket, nämligen barn med längden 135 – 155 cm. Rekommendationen är att barn ska ha någon form av sittanordning tills de är 145 cm långa. Gällande lag kräver 135 cm längd. Då avses barnkudde eller bältesstol. Skillnaden mellan dessa är att bälteskudden har ett eget ryggstöd och ofta en styrmekanism för bilbältet. Gemensamt för dessa är att båda använder bilens eget bälte.

Skriven av Joonas Turtonen

Riksdagen
Riksdagen vill inte ha starköl i matbutikerna. Foto: Tuomasmjp | Dreamstime.com

”Motvind för starköl i butiken”. Rubriken på Hufvudstadsbladets förstasida onsdagen den 20 september återspeglar mycket väl den debatt om regeringens förslag till ny alkohollag som fördes i riksdagen dagen innan.

För även om de flesta talare ansåg att alkohollagen bör förnyas och att många av förslagen i regeringspropositionen var välkomna så var det uppenbart att man ville undanta en punkt i förslaget. En majoritet av dem som yttrade sig – och de var många – vill säga nej till starköl och spritblandad läsk i livsmedelsbutiker, kiosker och på bensinstationer. Vad de som satt tysta tänker och tycker kan man givetvis inte veta.

Skriven av Jan Kronholm

140-års jubileum i Hemmersgården i Solf (Stundars) söndagen den 24.9 klockan 15.

Buss från Vasa Stadshus 14.15.
För serveringens skull anmäl till 0500-665708 (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.).

Alla intresserade välkomna med!

Skriven av Vasa Absoluta Nykterhetsförening

Nordor
| Dreamstime

Alkoholförsäljningen minskar stadigt i de nordiska länderna. Men det finns skillnader mellan länderna. Det här visar färsk statistik från Nordic Studies on Alcohol and Drugs.

I Finland har ölförsäljningen varit stabil under tiden 2010 - 2015. Forskarna förväntar sig att det kommer att ske en ökning i ölförsäljningen om den nya alkohollagen tillåter försäljning av starkare öl i livsmedelsbutikerna.

Skriven av Tomas Lundqvist

Ledande cannabisexperter föreläser i Helsingfors

SFV-huset G18 tisdagen den 24 oktober
Thomas Lundqvist och Pierre Andersson

Cannabis är en av de vanligaste illegala drogerna i Finland och den narkotika som vanligen prövas först och mest. De flesta relaterar cannabis med det akuta kortvariga ruset, men det finns också en kronisk påverkan som är mera obekant. Cannabis är förrädisk då förändringar i tankeprocessen sker under en lång tid och är därför svår att upptäcka.

- Den som blir beroende av cannabis är inte själv medveten om att man hamnat i ett psykiskt fängelse, säger Thomas Lundqvist, leg. psykolog och docent i psykologi i Lund.

Thomas Lundqvist
Thomas Lundqvist

Thomas Lundqvist har mer än 30 års erfarenhet av narkomanvård. Han har forskat och föreläst och är en av de kunnigaste i världen inom cannabisområdet. Lundqvist kommer till Helsingfors den 24 oktober och berättar om hur cannabis påverkar människan i praktiken och hur vi kan angripa unga cannabisanvändare med de metoder man utvecklat i Lund.

Pierre Andersson
Pierre Andersson

Pierre Andersson från Stockholm arbetar med internationell alkohol- och narkotikapolitik inom IOGT i Sverige. Han kommer också till utbildningsdagen tisdagen den 24 oktober på SFV-huset G18 i Helsingfors. Han berättar om sina erfarenheter från en reportageresa till Colorado i USA där cannabishandeln blomstrar efter legaliseringen. Andersson arbetade tidigare som chefredaktör för tidskriften Accent.

Föreläsningarna riktar sig till alla som är intresserade av unga och cannabis. Utbildningen riktar sig speciellt till lärare och skolpersonal. Arrangör är Nykterhetsförbundet hälsa och trafik i samarbete med Svenska folkskolans vänner.

TILL PROGRAM OCH ANMÄLNINGSSIDA >>

Thomas Lundqvists webbplats Droginfo.com >>

Pierre Anderssons artikelserie från USA i Accent >>

Skriven av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik


När du kör, kör - andra i bilen kan surfa på nätet. Foto: Nina Mönkkönen/Trafikskyddet

Fyra av fem finländare anser att föraren som skickar textmeddelanden eller använder sociala medier under körning begår en allvarlig eller mycket allvarlig trafikförseelse. Det här framkom när Trafikskyddet frågade finländarna om deras åsikt om olika trafikförseelser.

- När man skriver eller läser meddelanden, använder sociala medier eller SMS:ar har man ögonen och tankarna på något annat än trafiken i flera sekunder åt gången. Under den tiden hinner det ske vad som helst: en skolelev går ut på skyddsvägen, en förare i den intilliggande filen stannar för att lämna företräde, eller trafikljusen slår om till rött. Om föraren istället för att koncentrera sig på trafiken söker efter ett nummer i mobiltelefonens kontaktlista hinner han eller hon inte reagera på överraskande situationer eller gör undanmanövrar i helt fel riktning, säger Trafikskyddets kontaktchef Tapio Heiskanen om uppkomsten av eventuella risksituationer.

Skriven av Trafikskyddet

JAN KRONHOLM Jan Kronholm

Finlands grundlags andra kapitel och nittonde paragraf handlar om rätten till social trygghet. Där stadgas bland annat att ”det allmänna” ska befrämja befolkningens hälsa. Det stadgas också att det allmänna skall stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjlighet att trygga barnens välfärd och uppväxt.

Det allmänna är samhället, staten, politikerna som i riksdag och regering utformar lagar och förordningar så att de rimmar med grundlagen.

När det här skrivs har regeringen ännu inte lyckats enas om utformningen av den nya alkohollagen. Det vill säga den del som skulle tillåta försäljning av starköl och alkoläsk (spritdrinkar på flaska och burk) i livsmedelsbutiker, kiosker och på bensinstationer.

Det är mycket som står på spel. Redan nu har Finland Nordens högsta alkoholkonsumtion och skadeverkningarna är därefter; vi har omkring 2.000 alkoholrelaterade dödsfall per år och över 22.000 vårdperioder på sjukhus till följd av det omfattande drickandet. Alkoholen ligger bakom en stor del av våldet både i offentliga miljöer och i hemmen. Omkring 60.000 barn lever i hem där den ena eller båda föräldrarna är alkoholiserade.

Skriven av Jan Kronholm

 

En vanlig missuppfattning är att tiden för att diskutera rusmedelsfrågor med barn infinner sig efter övergången till grundskolans sjunde klass. Sanningen är ändå att yngre barn kan och vill prata om rusmedel med vuxna. Ånni-projektet har med tre pilotförsök utvecklat en ålders- och kultursensitiv lektionsmodell riktad till 10-13-åriga barn och vuxna i deras omgivning.

Rusmedel finns i barnens vardag. Vilken bild får barn av alkohol och tobak i vardagliga situationer när de får information från kompisar, vuxna, internet, föräldrar, reklam, skolan och många olika källor?

– Att tala om rusmedel med sina barn är aktuellt redan i förskoleåldern, säger projektchef Anne Ahlefelt när hon föreläste på Drogförebyggande dagarna.

Skriven av Tomas Lundqvist

JOONAS TURTONEN Joonas Turtonen

Att alkohollagsrevideringen skulle falla helt på mållinjen var både överraskande och bra. Det som regeringspartierna ansåg vara färdig manglat och överenskommet tog en helomvändning då en utbrytargrupp gjorde sin ståndpunkt klar.

Förre THL-chefen Pekka Puskas roll i sammanhanget kan inte understrykas nog. Puska som hoppade in från reservplats i centerns riksdagsgrupp vid årsskiftet fick en vågmästarroll som heter duga.

Det stora tvistemålet blev till slut själva frågan om alkohol kan och får vara en samvetsfråga. Centern tyckte så och samlingspartiet kunde ha godkänt det, men för sannfinländarna blev det en prestigefråga som de ansåg sig inte ha råd att förlora.Då gick inte ens en kompromiss igenom.

Skriven av Joonas Turtonen

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen.


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 

 Replik 2-2019

Replik 1/2019

Replik 3/2018