Att det finns ett klart samband mellan drickande och ohälsa är väl de flesta medvetna om. Det man kanske mest tänker på i det sammanhanget är verkligt problemdrickande och alkoholism, men i dag vet man att också ett måttligt drickande kan förorsaka problem. När det till exempel gäller sambandet mellan drickande och vissa cancertyper är forskarna allt mera ense om att all alkohol är en riskfaktor. Nyligen visade en studie publicerad i The Lancet att så mycket som 740 000 cancerfall världen över kan skrivas på alkoholens konto.
Den typen av hälsorisker borde rimligen inverka på drickandet och få fler att leva nyktert. Förhoppningsvis är det så. Men det finns också annat som är värt att uppmärksamma just nu, nämligen det att allt fler som druckit måttligt och inte upplevt sig ha direkta problem väljer att leva helnyktert. Kanske till en början för kortare perioder.
I Helsingin Sanomat intervjuade Sanna Huolman i slutet av augusti Eetu Hakkinen, 27 år och nybliven pappa. Han berättar bland annat att han gillat öl och varit särskilt intresserad av att testa olika nya ölsorter från småbryggerier. Ibland har han tagit sig en öl ett par kvällar i veckan, som mest upp till fyra kvällar. Det framgår att han inte varit någon storkonsument men ändå hade börjat fundera över sitt drickande och frågat sig varför han överhuvudtaget använde alkohol. Han säger att han ibland kände sig plufsig, vikten gick upp och han kunde vara trött på morgnarna.
Det som bidrog till att han vid midsommar i år helt slutade dricka alkohol var att han skulle bli pappa och ville kunna sätta sig bakom ratten om det plötsligt bar av till BB. Under de månader som han nu varit helnykter har han märkt hur hans välmående stärkts. Han sover bättre, vaknar utvilad och känner sig piggare och jämnare till sinnelaget.
Hakkinens experiment i nykterhet är inget unikt undantag. Drogforskaren Anu Katainen vid Helsingfors universitet som också intervjuas i HS-artikeln säger att det är en trend som märks i flera länder. Fenomenet beskrivs som ”sober curious”, nyfiken på nykterhet; att man börjar ifrågasätta de egna dryckesvanorna och förändra dem. Enligt Katainen har alkohol fått en ny negativ betydelse därför att den är ett hinder för välmåendet. Det är alltid lättare och mera tillåtet att sluta dricka om det finns någon orsak till det, konstaterar hon.
Hälsotrenden gör att omsorgen om nattsömnen kan vara ett socialt accepterat skäl för att hoppa över till exempel after work-drickande.
– Man behöver inte sjunka till botten innan man kan märka att alkoholen är till mera skada än nytta för en själv, säger hon.
Flera inhemska medier har uppmärksammat den nya nyfikenheten på nykterhet och brittiska The Guardian sammanfattade trenden så här i en artikel redan för ett par år sedan: ”Having it all, without alcohol”. Allt, men utan alkohol.
Doktor Carrie Wilkens, chef för Center for Motivation and Change i New York, säger i The Guardians artikel att nyktra influerare och projekt som sober curious aldrig kan vara ett alternativ till att söka medicinsk hjälp för beroende. Men, menar hon, de kan uppmuntra till kritiskt tänkande hos den som dricker tillfälligt, få oss att överväga och montera ner de sociala förväntningar och förstelnade vanor som får oss att sträcka oss efter en drink när helst ett tillfälle yppar sig.
För den ideella nykterhetsrörelsen är naturligtvis all nyfikenhet kring nykterhet välkommen. De som vågar testa att leva helnyktert och märker att de mår bra av det har rimligtvis lättare att gå in för en sådan livsstil också på längre sikt. För folkhälsa och välfärd i stort är detta givetvis mycket välkommet.
Jan Kronholm
