Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Skriven av Birgit Grönqvist

Vi tänder ett ljus i advent och många andra sånger sjöngs under kvällen, när MHF i Östra Nyland firade julfest på Mariagården i Borgå. Kvällen var mörk där ute, men inomhus var det ljust och festligt kring de vackert dukade långborden. Omkring femtiofem personer bänkade sig förväntansfullt i salen. Ett par långväga gäster från Västra Nyland gladde oss med sin närvaro.

Efter att vi gemensamt hade sjungit Giv mig ej glans blev det styrelsens tur att sjunga en välkomstsång. Detta gjorde vi med bravur, även om en samövning före festen hade varit ett klokt val. Vår ordförande Mona Grönroos höll ett litet tal, varpå vi alla högtidligt reste oss upp och gemensamt sjöng Finlandiahymnen, som en hyllning till Finland 100 år. Efter ännu några sånger blev det till slut dags för den efterlängtade julmiddagen, vilken vi lät oss väl smaka samtidigt som vi träffade gamla bekanta och bytte några ord med något mer obekanta vänner.

Linus Strålman
Linus Stråhlman. Foto: Birgit Grönqvist

Linus Stråhlman, församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling, hade inbjudits att hålla andakt. Han talade om den historiska händelsen eller legenden, som ligger som grund för julgubben. Sankt Nikolaus (270 – 343 e.Kr.) var biskop i Myra i Lykien (i dag Kale i nuvarande Turkiet). Han var känd för sin välgörenhet. Han kände till en fattig man som hade tre döttrar. Efterhand som flickorna blev giftasvuxna måste pappan kunna betala en brudgåva åt en eventuell friare. Detta hade han inte råd med. Biskopen smög därför ut en nattklädd i en lång röd kåpa och tog med sig några guldmynt i en liten sliten säck. Eftersom huset där familjen bodde bara hade öppna fönstergluggar, slängde biskopen in sin penningpung och skyndade därifrån. Detta upprepades varje gång som pappan behövde en brudgåva. När tredje dottern behövde en brudgåva var pappan på sin vakt. Då penningpungen dunsade i golvet sprang han ut. Han sprang ifatt mannen och ruskade om honom ordentligt innan han kände igen honom. Det var biskopen! Biskopen förbjöd pappan att berätta om detta. I stället uppmanade han pappan att tacka Gud. Guldmynt i en sliten säck är alltså grunden bakom vår julgubbe, menade Linus Stråhlman och uppmanade oss att tacka Gud för hans gåva till oss, Jesus.

Mona Grönroos
Mona Grönroos. Foto: Birgit Grönqvist.

 

Den sedvanliga nykterhetsinformationen på våra fester fick ett sorgset drag, då Mona kunde meddela att den nya alkohollagen samma dag hade röstats igenom med två rösters majoritet. Det betyder att dagligvarubutikerna nu får börja sälja drycker med en alkoholhalt på 5,5 procent. Festen fortsatte dock med mycket trevligt program. Undertecknad läste tre juldikter av Viola Renvall och ledde en frågesport och Bjarne Adolfsson spelade Tomtarnas vaktparad på dragspel. Mona ledde insamlandet av adjektiv till en okänd berättelse som sedan lästes upp med de ifyllda orden. Sam Nyman och Jonny Holmberg sjöng Julens klockor ring. Efter Lucias besök blev det kaffe och jultårta. Sam på piano och Per Stenbäck på dragspel spelade tillsammans varpå följde lottdragning i lotteriet. Ordförande Mona Grönroos uppvaktades med MHFmärke, blommor och diplom för 50 års medlemskap i föreningen. De medhavda julklapparna delades ut, varpå ordföranden efter ytterligare några sånger tackade alla och önskade en God jul. Se det var en julfest som heter duga och det bästa av allt var, att alla var lika nyktra när festen var slut som när den började.

 

 

 

Facebook Replik på TwitterInstagram


PEPP

 

Veikkaus stöder

 

 


 

Nyhetsbrev