Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Replik

Ansvarsfulla bilister som följer hastighetsbegränsningar, trafikregler och trafikljussignaler gör elevernas skolväg säkrare. Enligt Trafikskyddets uppföljningar kör man mot rött ljus ungefär var sjunde gång som trafikljusen växlar.

Enligt Trafikskyddets enkätundersökning som gjordes i början av sommaren uppger nio av tio bilister att de anser körning mot rött vara en allvarlig trafikförseelse. Man anser det vara en allvarligare förseelse än att köra med en överhastighet på mer än 15 km/h.

Skriven av Trafikskyddet

Jag hade förmånen att ta del av Rusmedelsdagarna i Helsingfors i mitten av maj. Där avhandlades det mesta som kan tänkas inom rusmedelsfältet. Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf:s verksamhetsledare Sari Aalto-Matturi presenterade en pinfärsk undersökning som de låtit göra (TNS Gallup 2015). Där undersöktes finländarnas åsikter och attityder kring vad som är måttlighetsbruk av alkohol.

Min förutfattade mening var att Finlands folk tycker att måttlighet är ett tämligen flytande begrepp. Vidare kunde jag tänka mig att domen skulle vara att en måttlighetskonsument gott och väl kunde berusa sig några gånger per vecka, utan att det anses som märkvärdigt.

Skriven av Joonas Turtonen

Sjätteklassisterna i Drumsö lågstadieskola skulle vilja se mer ansvar och begränsningar för försäljning och användning av rusmedel. Eleverna som går ut lågstadiet i slutet av månaden önskar sig bland annat att alkoholförsäljningen tas bort från matbutikerna. Barnen undrar också varför man får göra reklam för hälsofarliga ämnen i Finland.

– Alkohol borde inte få säljas annanstans än i alkoholbutiker. Alkoholförsäljningens åldersgräns borde vara minst 20 år, kanske till och med 25 år, då alla inte ännu är tillräckligt smarta som 18-åringar. Alkohol borde inte få användas på offentliga platser, speciellt inte på platser där det finns barn, kommenterar sjätteklassisterna.

Skriven av Tomas Lundqvist

Kampanjen för rusfria skolavslutningsfester vill påminna om riskerna med rusmedel.

I början av sommar firas student- eller yrkesexamen och skolavslutning . Rusmedel är beklagligt ofta en del av de minderårigas firande. Följderna av att fira i berusat tillstånd kan bli tråkiga. Alkohol och droger ökar risken för att de unga råkar ut för olyckor och utsätts för våld.

Kampanjen Nykter – solklart! utmanar alla vuxna att ta ansvar för att förbättra de ungas trygghet. Föräldrarna kan fundera över den egna familjens spelregler också när det gäller festdagar. Det är de vuxnas ansvar att tillsammans med ungdomarna bygga upp en kultur där drogfrihet är ett naturligt och enkelt val.

Skriven av Super User

EU-parlamentets miljöutskott kräver att en obligatorisk märkning av alkohol införs. Alkoholdrycker över 1,5 procent behöver inte märkas med kaloriinehåll och annan näringsinformation enligt gällande EU-lagstiftning. Mat och annan dryck måste märkas sedan 2011.

Kravet på en kalorimärkning är en del av en resolution från Europaparlamentet som kräver att EU-kommissionen sätter igång arbetet med en ny europeisk alkoholstrategi. Den nuvarande löpte ut 2012. Utskottet vill att EU-kommissionen stödjer länderna i EU med att samordna och stärka folkhälsan i Europa.

Skriven av Tomas Lundqvist

Ålands landskapsstyrelse föreslår en sänkning av promillegränserna för rattfylleri och grovt rattfylleri till 0,2 respektive 0,8 promille. Ett utmärkt initiativ som Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik både stöder och har flaggat för tidigare.

År 2010 inlämnades en adress undertecknad av knappt 4000 personer för att sänka promillegränsen för rattfylleri till 0,2 promille. Det finns ett brett understöd för detta (två av tre tillfrågade) och fortfarande stämmer den gamla sanningen ”ingen kör onykter nykter”, vilket givetvis syftar på att i nyktert tillstånd är alla överens om att alkohol och trafik inte hör ihop!

Skriven av Joonas Turtonen

Finländska trafikanter retar sig fortsättningsvis på för korta avstånd till fordonet framför, riskfyllda omkörningar och fortkörning. Av dem som svarade på Trafikskyddets enkät uppgav sex av tio att man oftare än tidigare kör för nära det framförkörande fordonet och tar risker vid omkörningar. Var annan bilist upplever också att fortkörning har blivit allt vanligare.

Man frågade också bilisterna om likande gällande den egna körningen. Fyra av tio uppgav att de någon gång hade kört för fort och glömt att hålla ett tillräckligt säkerhetsavstånd och kört för nära fordonet framför. I stort sett var tredje erkände att de har tagit risker vid omkörningstillfällen.

”I trafiken riktas uppmärksamheten lätt på andra trafikanters brister och man glömmer lätt sina egna fel. Även fastän man skulle råka ut för klantskallar i trafiken är det viktigaste att koncentrera sig på sin egen körning och dess säkerhet. Genom att koncentrera sig på sin egen körning förbättrar man även smidigheten och säkerheten för all annan trafik”, uppmanar Trafikskyddets planerare Leena Pöysti.

Skriven av Tomas Lundqvist

Det är meningen att en skyddsväg ska vara en säker övergångsplats för fotgängare. Vägmärken och målning av körbanan upplyser fordonsföraren om att det är skyddsväg. Bilföraren ska enligt lagen vara förberedd på att stanna framför skyddsvägen om det skulle behövas. Trafikskyddet uppmanar var och en att repetera reglerna vid skyddsväg och att komma ihåg vikten av att förutse och att anpassa hastigheten till situationen.

Bilisten bör lämna företräde för en fotgängare som går på skyddsväg eller ska stiga ut på skyddsväg. En allt för hög hastighet höjer risken och fotgängaren förblir oupptäckt. Körhastigheten bör anpassas till rådande före och trafikförhållanden.

Skriven av Trafikskyddet

Ekonomiprat är det som gäller i den offentliga diskussionen inför valet 2015. Ekonomerna är de experter som man lyssnar mest på. Folkhälsoorganisationerna vill poängtera hälso- och välfärdsfrågornas betydelse för att lösa en del av Finlands ekonomiska problem. Förebyggande arbete bör ses som en investering i kommunernas ekonomi.

- Reformen av alkohollagen, som den senaste regeringen sköt på framtiden, borde fås färdig genast i början av den nya regeringsperioden, säger Joonas Turtonen verksamhetsledare vid Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik.

Nätverket för rusmedelsförebyggande arbete med 35 organisationer anser att målet med den nya lagstiftningen bör vara att minska skadeverkningarna av rusmedel. Inför riksdagsvalet 2015 har det lyfts fram att starköl och vinförsäljning skulle kunna flyttas till livsmedelsaffärerna och skapa fler arbetstillfällen. Nätverket framhåller att detta också skulle medföra ökade alkoholskador och flera dödsfall.

Skriven av Joonas Turtonen

Gunilla Grönlund från Åland tilldelades utmärkelsen Årets drogförebyggare vid Drogförebyggande dagarna i Vasa. Hon har under det senaste året åkt runt i Svenskfinland för Fri från narkotika och visat dokumentärfilmen "Den maktlösa kampen". Filmen handlar om hennes dotter och 5000 personer har hittills sett den.

Hon gör berörande och beundransvärda insatser för att alla ska förstå att drogmissbruket kan drabba en helt vanlig familj, kan man läsa i motiveringen.

Utmärkelsen delades ut av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik för fjärde gången.

Skriven av Super User

Minderåriga unga dricker idag mindre än tidigare åldersklasser gjort, men när de väl börjat dricka är det rentav vanligare att de dricker för att bli fulla. En nykter ungdom leder således inte till nykterhet i vuxen ålder, framgår det av en studie som sedan år 1977 följt upp dryckesvanorna hos finländare i åldern 12–18 år.

Unga födda på 1990-talet drack mindre alkohol i åldern 12, 14 och 16 år än vad tidigare åldersklasser gjort, visar en enkät som kartlagt alkoholkonsumtionen bland unga födda år 1967–1995. Fram till 18 års ålder hade skillnaden till de äldre åldersklasserna dock försvunnit. De unga börjar således dricka senare, men när de uppnår myndig ålder är det lika vanligt att dricka alkohol och att dricka sig full som det varit i tidigare åldersklasser.

Under de senaste femtio åren har det också skett dramatiska förändringar i finländarnas dryckesvanor: nykterheten har minskat bland vuxna och det har blivit vanligare att dricka alkohol regelbundet.

- Den studie om unga som nu publicerats visar att de instanser som fattar beslut om alkoholpolitiken inte kan intala sig att problemen försvinner av sig själva när de unga nyktrare generationerna blir vuxna. För att minska skadeverkningarna till följd av alkoholkonsumtionen krävs aktiva alkoholpolitiska åtgärder, konstaterar Tomi Lintonen, forskningschef vid Stiftelsen för alkoholforskning.

ARTIKEL i Yhteiskuntapolitiikka 13.2.2015
Tulevat sukupolvet eivät ole raitistumassa

Skriven av Tomas Lundqvist

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen.


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 Replik 3/2019

 Replik 2-2019

Replik 1/2019