Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Replik

 Årets drogförebyggare Kristoffer Nykopp

Kristoffer Nykopp utnämndes till årets drogförebyggare vid de svenskspråkiga drogförebyggande dagarna i Vasa.

Kristoffer Nykopp arbetar nära ungdomarna och förstår ungdomsproblematik. Han kan inspirera, uppmuntra och uttrycka sig på ett sätt som tilltalar ungdomarna. Nykopp arbetar med Power Club och rusmedelsförebyggande arbete i Malax. Han engagerar sig dessutom i verksamhet bland barn- och ungdomar, vilket är ett viktigt rusmedelsförebyggande arbete. För ungdomarna är Kristoffer Nykopp en förebild och de kallar honom Kung Koffe.

Utnämingen årets drogförebyggare görs av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.

Skriven av Tomas Lundqvist

Anna-Maria och Sanna
Anna-Maria Furu är ny trafikinstruktör på förbundet och Sanna Tuomela är projektledare för Den österbottniska drogförebyggande modellen Pepp. Foto: Tomas Lundqvist

Anna-Maria Furu är Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks nya trafikinstruktör. Förbundet är inte helt okänt för henne då hon under de tre senaste åren varit ledare på Raitismajas sportlovsresor tillsammans med Kalle Halme. Nu startade hon sitt nya jobb med att vara reseledare för både Nylands och Österbottens sportlovsresor till Raitismaja.

– Det har varit mycket trevligt på sportlovsresorna, säger Anna-Maria som bland annat har haft kurs i alpint och telemarksåkning under sportloven.

Anna-Maria kommer från Märsta norr om Stockholm och har påbrå från Finland genom båda föräldrarna. Vildmarksutbildningen i Kronoby folkhögskola lockade henne till Finland. Hon är utbildad gymnastiklärare och har jobbat på Småbönders skola i Kronoby. Hon har bott i Terjärv men har nu flyttat till Vasa.

Sanna Tuomela från Korsholm har anställts som projektledare för Den österbottniska drogförebyggande modellen. Sanna är utvecklingspsykolog och har tidigare även jobbat med kundservice och eget översättningsföretag under studietiden.

Skriven av Tomas Lundqvist

JAN KRONHOLM Jan Kronholm

Strax före jul klubbade riksdagen igenom beslutet att starköl och spritläsk från årsskiftet får säljas i över 5000 matbutiker, kiosker och bensinstationer runt om i landet. Beslutet fattades med knapp majoritet av de närvarande riksdagsledamöterna, 98–94 föll rösterna. Nu under våren håller butikshyllorna på att fyllas av starköl, starkspritsbaserad longdrink och alkoläsk med till exempel Smirnoff, Koskenkorva eller Absolut vodka som bas.

Följderna går naturligtvis inte ännu att överblicka, men för Alko med dess sakkunniga personal och välövervakade försäljning kommer det sannolikt att bli neddragningar. Man kan också på goda grunder befara att nyordningen leder till ökad totalkonsumtion av alkohol vilket i sin tur medför fler alkoholrelaterade dödsfall och fler alkoholskadade som behöver vård. Till och med regeringen själv räknade ju kallt med detta i sin lagproposition! I en tid då det ska skäras ner på vårdkostnader och sociala utgifter är detta förstås ytterst alarmerande.

Skriven av Jan Kronholm

Gerd Snellman
Gerd Snellman berättar om sina erfarenheter och om boken "Mamman". Foto: Privat arkiv.

Drogförebyggande dagarna öppnar portarna i Vasa på Folkhälsanhuset Wasa på onsdagen den 4 april. Intresset för dagarna är stort och tillställningen har varit fullbokad sedan början av mars. Drogförebyggande dagarna som pågår under två dagar riktar sig till dem som arbetar inom fritids- och undervisningssektorn, social- och hälsovårdssektorn, organisationer och andra intresserad.

Skriven av Tomas Lundqvist

Vi januari

Ett glas om dagen är 52 flaskor under ett år

En vit månad i januari (tipaton tammikuu) är vanligt bland många så kallade normalkonsumenter av alkohol. För många är det av hälsoskäl som man tycker att det är bra att för en tid helt avstå från alkohol. En del fortsätter flera månader och några väljer efter att bli helt nyktra efter några vita månder.

År 2017 höll 16 procent av de som brukar alkohol en vit månad.
- Antalet är det samma som för januari 2016. Det verkar som att vit januarimånad är lika populärt år efter år, säger Maaret Väkinen som planerar kampanjen vid föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyt.

År 2018 är temat "av litet blir det mycket". Om man dricker ett glas vin per dag blir det sammanlagt 52 flaskor under ett år. Två öl om dagen blir över 700 flaskor på ett år.

tipaton.fi
#tipaton #ganskamycket #aikapaljon

Skriven av Tomas Lundqvist

Thomas Lundqvist
Om cannabismissbrukaren själv som individ begriper att det vore klokt att sluta använda cannabis så är det inte särskilt svårt att sluta. Thomas Lundqivst har varit med och utvecklat en metod för att hjälpa människor att bryta sitt cannabismissbruk. Foto: Tomas Lundqvist.

Det är svårt att stå emot den känslomässiga styrkan i cannabis – den ger en känsla av förälskelse. Cannabis kidnappar den omprogrammering som ska göra tonårshjärnan till en fullgod vuxenhjärna. Den här utvecklingsperioden går inte att backa och göra om senare.

Detta säger Thomas Lundqvist, som definierar sig som en pensionerad missbruksarbetare med 40 års erfarenhet av behandling av narkomaner i öppenvården framför allt i Lund i Sverige. Han är psykolog och akademiker vilket gör att han under sitt yrkesverksamma liv vägt vetenskaplig information för att användas i kliniska situationer.

Skriven av Joonas Turtonen & Tomas Lundqvist

Bästa julklappen

”Johanna vill bara ha en julafton i lugn och ro. Där hennes mamma inte smyger iväg från bordet och kommer tillbaka och luktar sprit. En julafton där ingen bråkar, gråter, ingen skriker och alla är vänner för en gångs skull. En julafton som i sagorna hon ibland läser för sin lillebror när han inte kan sova för att mamma är full…”

Citatet är från ett debattinlägg som den svenske musikern Magnus ”Mange” Hellberg, skrev inför julen i fjol. Under julen bör vi ta hand om varandra och försöka vara en familj. ”Oavsett hur trasiga själar vi är.” En nykter jul är den bästa julklappen som pappor och mammor kan ge sina barn, skrev Hellberg som har egna erfarenheter av missbruk.

Skriven av Jan Kronholm

 

Joonas Turtonen svarar på några frågor om cannabis som ställts av högstadieelever.

Knappast kan någon ha undgått den senaste tidens nyhetsrapportering och oro gällande ungdomars användning av cannabis. Är det något nytt som är på gång och behöver vi vara extra oroliga för våra tonåringar just nu?

Kanske oroliga, men ingen orsak till panik. Antalet uppdagade narkotikabrott står alltid i proportion till myndigheternas insatser. Som i detta läge då polisen igen har en egen enhet för att göra just narkotikaspaning på gräsrotsnivå.

Däremot bör vi alltid lyssna, vara alerta och reagera ifall vi som föräldrar eller vuxna märker att något inte är som det ska vara i våra ungdomars liv. I de flesta fall är det inte rusmedel eller cannabis för den delen som orsakar oron, men är det så både behövs och finns det hjälp att tillgå.

Rusmedelsrelaterade problem tenderar sällan fixa sig av sig självt, oberoende av om det är familjens junior eller senior som tampas med problemet.
Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik jobbar förebyggande, så att problem inte ska uppstå. Därför vill jag lyfta fram några saker ur det perspektivet.

Att förebygga rusmedelsproblem handlar sällan och ytterst lite om själva rusmedlen. Det vi vet är att det lönar sig att öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna, särskilt från tidig ålder. Mycket goda skyddsfaktorer är allt sådant som skapar ordning och struktur, allt från fritidsintressen till hemkomsttider.

Man bör alltid också minnas att bakom all statistik finns också den del som inte belyses. Till exempel lyfts siffror fram på hur stor andel av ungdomarna som provat röka cannabis, samma siffror berättar också att 75-80 procent av ungdomarna inte har testat!

Att användningen av cannabis har aktualiserats har också medfört bra saker. Bland annat att man på många håll valt att prioritera konkreta saker för att förebygga och hjälpa. Detta betyder inte att problemet automatiskt är större nu än det var innan diskussionen blossade upp. Alla kan bidra med något, så tillsammans bör vi se till att arbetet fortsätter även efter att diskussionen falnat.

Skriven av Joonas Turtonen

Drogförebyggande veckan 2018Var tionde person över 65 år dricker för mycket alkohol. Ensamhet, depression och känsla av inte vara behövd finns ofta i bakgrunden.

Allt fler seniorer använder alkohol. För en del har alkohol varit en del av livet under en lång tid, vilket också märks i ett sämre hälsotillstånd. En del har börjat använda alkohol först på äldre dar.

- Bland orsakerna finns till exempel ensamhet och brist på meningsfullt innehåll i livet. För dem som börjar sent med ett alkoholbruk är det viktigt med ett tidigt ingripande. För en senior kommer problemen snabbt då kroppen är bräckligare. Därför att alkohol påverkar kroppen på ett annat sätt än för en tjugoåring, säger Kaarlo Simojoki som är ledande överläkare på A-klinikstiftelsen.

Skriven av EPT / Tomas Lundqvist

Rattfylleri - foto: Nina Mönkkönen/Trafikskyddet
Kamratkretsens attityder och ingripande vid behov framhävs framför allt då det gäller att förebygga rattfylleri bland unga. Foto Nina Mönkkönen/Trafikskyddet.

Finländarna har en sträng inställning mot rattfylleri. Tre av fyra skulle anmäla en bekant för rattfylleri. Nästa alla som besvarade Trafikskyddets förfrågan anser att det är viktigt att en närstående aldrig åker med en berusad förare.

Tre av fyra finländare som besvarade Trafikskyddets förfrågan uppger att de sannolikt eller säkert skulle anmäla en närstående till polisen om han eller hon försöker köra bil i berusat tillstånd. Tröskeln för anmälan var ännu lägre när det gäller obekanta. Nio av tio som besvarade förfrågan uppger att de åtminstone sannolikt skulle anmäla till polisen om en person som de inte känner skulle försöka köra bil i berusat tillstånd.

Skriven av Trafikskyddet / Tomas Lundqvist

Krocktest Wuka/Dremastime.comTrafiksäkerheten har tagit sjumilakliv framåt sedan 1970-talet. Antalet trafikdöda är i dag mindre än en fjärdedel av vad den varit tidigare, trots att antalet bilar mångdubblats. Detta mycket tack vare många innovationer gällande passagerarnas säkerhet. Nu har till exempel Volvo gått ett steg längre då de aktivt arbetar för att höja säkerheten också för personer som är utanför bilen, till exempel i kollision med fotgängare eller cyklist.

All krocktestning av bilar sker med riktiga bilar. Däremot testas bilbarnstolarna inte i bil, utan med en rigg, det vill säga en vagn som barnstolen spänns fast på. Bilbarnstolarna som är gjorda för barn som åker bakåtvända (upp till 25 kg eller minst fyra år) är mycket säkra i och med att de i sig själva skyddar barnet som är fastspänt i stolen med ett fempunktsbälte och själva stolen är fixerad i bilens säkerhetsbälten eller Isofix system.

Men det finns en grupp passagerare som fallit utanför säkerhetstänket, nämligen barn med längden 135 – 155 cm. Rekommendationen är att barn ska ha någon form av sittanordning tills de är 145 cm långa. Gällande lag kräver 135 cm längd. Då avses barnkudde eller bältesstol. Skillnaden mellan dessa är att bälteskudden har ett eget ryggstöd och ofta en styrmekanism för bilbältet. Gemensamt för dessa är att båda använder bilens eget bälte.

Skriven av Joonas Turtonen

125 år

 Replik

Tidskrift från den finlandssvenska nykterhetsrörelsen


Re på Twitter
@replikmag

Replik på nätet

 

Replik 1-2020

 Replik

Replik 3/2019