Ett aktivt användande av sociala medier där vi interagerar med andra kan bidra till ökat välmående och att vi känner oss delaktiga och inkluderade. Sociala medier handlar ju långt om identitet: vem är jag och vilken sorts grupp av människor identifierar jag med mig?
”Vi som är vuxna behöver framför allt förstå hur stor del av våra barns och ungas sociala liv somfinns på skärmen”, säger Annukka Såltin, sakkunnig på Pelituki. ”Det som för oss kan se ut sompassivitet rymmer ibland världar som vi inte har insikt i. Till exempel kan livet på skärmenerbjuda en samhörighet och gemenskap för barn och unga som kanske helt saknar detta i sin fysiska när- eller skolmiljö.”Passivt användande ökar risken för ensamhet
Ett passivt användande, det vill säga när man endast tar del av ett flöde utan att interagera själv, har däremot visat sig bidra till ett försämrat mående med en ökad känsla av ensamhet, depression och ångest. Unga som upplever ensamhet tenderar att söka kompensation på sociala medier, vilket samtidigt utgör en risk för ytterligare ökad känsla av ensamhet. I värsta fall leder det till ilska eller hat som kan riktas inåt eller utåt.
”I början och slutet av tonårstiden, det vill säga i 12-årsåldern och kring 19-årsåldern, ser vi att de unga är särskilt sårbara för att drabbas av negativa konsekvenser vid riklig användning av sociala medier. Det är övergångsperioder då unga överlag upplever mycket ensamhet och då livet präglas av stora omställningar.”
Större risk för flickor
Flickor löper generellt större risk än pojkar att fastna i ett problematiskt bruk av sociala medier, med oro, depression och självskadebeteenden som följd. ”Samtidigt som de sociala medierna erbjuder många möjligheter till social interaktion, kvarstår de problem som vi alltid har tampats med”, säger Såltin. ”Mobbning, utfrysning och sexuella trakasserier är tyvärr vanligt förekommande.” Bland de ivrigaste aktiva användarna av sociala medier ser vi unga med en stark självkänsla som gärna interagerar med andra människor också utanför skärmen, men också unga med svag självkänsla som vill använda sociala medier för att skapa ett jag och en identitet. I de fall där some-jaget skiljer sig mycket från det verkliga jaget kan inre konflikter uppstå.
”Internet kan därför snabbt bli ett ställe där vi får en väldigt snäv bild av världen” Annukka Såltin
”Internet kan därför snabbt bli ett ställe där vi får en väldigt snäv bild av världen”
Algoritmer skapar identitetsbubblor
Att världen på de sociala medierna bidrar till att skapa identitetsbubblor är ett faktum. ”Algoritmerna är utformade så att de göder oss med de värderingar som vi redan står för. Internet med alla sina möjligheter kan därför snabbt bli ett ställe där vi får en väldigt snäv bild av världen”, säger Såltin. Om användningen av sociala medier får tvångsmässiga drag och börjar gå ut över det dagliga livet, i form av att man försummar studier eller arbete och att man slutar umgås och ägna sig åt sådant som varit viktigt för en tidigare, är det dags att på allvar dra i bromsen.
Att ta med barn och unga i familjens vardagssysslor är ett bra sätt att både minska på skärmtiden och stärka välmåendet. Framför allt behöver vuxna bidra med ett gott exempel. ”Eftersom den här världen är så ny har vi rätt lite forskning att tillgå idag. En finsk undersökning som gjorts 2024 visar att 16 procent av våra unga flickor har en problematisk användning av sociala medier. Undersökningen visar också att vi vuxna har problem med att hantera de sociala medierna.”
Text: Sara JungerstenBild: Annukka Såltin
