Det finns så mycket vi kan göra för att ge våra barn de verktyg de behöver för att stå emot tobak, alkohol och andra rusmedel. Små vardagliga gester av kärlek stärker vår relation så att de har lättare att prata med oss – om allt. Och genom att tillsammans diskutera olika rusmedel och varför de används ger vi barnen fakta för att fatta sunda beslut.
Här kommer fem tips på rusmedelsförebyggande åtgärder för föräldrar.
Forskning visar att en av de mest kraftfulla förebyggande insatserna mot rusmedelsanvändning och övriga riskbeteenden är en kärleksfull relation mellan förälder och barn. Kärlek skyddar mot många trista saker i livet, så som grupptryck och dåligt självförtroende. En trygg person behöver inte röka för att duga. En ung person som har fått ansvar och respekt hemifrån behöver inte av rebelliska skäl testa på alkohol. Den som känner sig älskad och stark behöver inte heller i lika stor utsträckning använda alkohol och droger för att rymma från livet. Vi kan stärka barnens självkänsla genom att visa att de är värdefulla som de är, inte kräva att de måste prestera för att få vår kärlek.
Vi älskar våra barn men hur bra är vi på att visa det? Ofta blir det mycket tjat och gnäll om det som gått fel. För att verkligen få dem att känna att vi tycker om dem som de är kan vi använda oss av metoder från positiv psykologi. Till exempel genom att tänka att vi fyller på deras ”uppmärksamhets ämbar” med goda saker, i relation 5:1 till den kritik vi ger dem. Det betyder att för att få säga ett klagomål måste du ge dem fem positiva kommentarer. Mera om positiv psykologi hittar du på Folkhälsans sidor eller på www.positiveparentingsolutions.com.
Life skills, dvs livskunskapsfärdigheter, skyddar mot rusmedelsanvändning, psykisk ohälsa och kriminalitet. Till life skills hör alla färdigheter som hjälper oss leva ett gott liv. Gemensamt för alla människor är att vi behöver kunna hantera utmanande livssituationer och svåra känslor på konstruktiva rätt. Det gör vi när vi lär oss hantera stress, kommunicera väl, vara en schysst kompis och reglera våra impulser när vi blir provocerade. Genom att öva på positiva beteenden får vi bättre life skills. FN:s organ för rusmedelsförebyggande arbete, UNODC, har gjort trevliga videosnuttar i sin ”Listen first” kampanj på temat positivt föräldraskap som tränar hela familjens positiva beteenden. Videorna är lätta att ta till sig och påminner oss om de saker vi föräldrar kan göra för att få mera harmoni i hemmet och för att hjälpa barnen lära sig de nödvändiga och skyddande livskunskapsfärdigheterna.
Alla vuxna som möter barn och ungdomar fungerar som förebilder. Barnen har noga koll på vuxnas attityder och beteenden, så det lönar sig att tänka efter vad vi förmedlar. Studier visar att när ungdomar kan identifiera positiva förebilder i sina liv (speciellt av samma kön) minskar det deras risk för att använda rusmedel. Ju närmare kontakt till förebilden den unga har desto starkare är effekten. Om förebilden ägnar sig åt negativa beteenden eller använder rusmedel har ungdomarna en benägenhet att efterlikna dem.
Som förälder kan det gälla att visa att man följer lagen i olika sammanhang och respekterar förbud. Man kan vara en förebild på många olika sätt, en som hjälper andra, en som är artig, en som motionerar, en som stänger av mobilen vid matbordet eller en som njuter av alkoholfria drycker.
Hobbyer och meningsfulla fritidsintressen är mycket viktiga för att ungdomarna inte ska lockas att prova rusmedel. När barnen går på flöjtlektion, till kockskola eller fotbollsträning har de på ett naturligt sätt fokus på annat än rusmedel. Här tränar de samtidigt upp sina life skills. Genom sin hobby lär sig barnet vara social, använda sin kreativitet, öva på att ta förluster och hitta ”min grej”. Fritidsintressena ger oss också chans att höra till en gemenskap. Det är ett av människans grundbehov och skyddar oss från ensamhet.
Redan med små barn kan vi börja prata om rusmedel, speciellt om de visar intresse och börjar fråga kring ämnet. Lagliga rusmedel som alkohol och tobak finns i nån form i barnens liv, såsom på TV eller på restauranger. De märker när en berusad person beter sig annorlunda och då kan vi diskutera varför en del vuxna använder alkohol. Genom att visa att det okej att prata om saken, håller vi kommunikationen öppen tills de är i tonåren. Det vi kan tänka på är att åldersanpassa diskussionen. Med 6-9 åringar kan vi diskutera de rusmedel som syns i reklam, filmer och TV. En 10-12 åring vill veta mera fakta om vad som händer i kroppen när man använder olika ämnen. 13-15 åringar pratar gärna om sina kompisar och hur man påverkas av dem. 16-18 åringar kan vara intresserade av de effekter som rusmedel har på deras studier eller chanser att få jobb.
Om ens barn har provat på ett rusmedel och man vill reda ut saken tillsammans, kan det löna sig att visa empati i diskussionen genom att låta dem berätta varför det blev så. Vi behöver också höra barnets egna tankar och idéer på vad hen kan göra för att komma bort från användandet. Också i familjer där barnet känner sig älskat och föräldrarna har gjort allt ”rätt”, kan det hända att barnet hamnar i rusmedelsbruk. Fortsätt de förebyggande åtgärderna och fortsätt hålla diskussioner där alla känner sig respekterade och hörda.
Katja Turpeinen
PEPP-koordinator
Vill du veta mera om hur du stärker ditt barns skyddsfaktorer eller hur det lönar sig att diskutera rusmedel? Titta på vår PEPP-handbok för föräldrar. Den finns gratis att ladda ner på www.pepp.fi/foraldrar
För att beställa en PEPP-föräldrakväll till skolan gå in på www.pepp.fi/foraldrakvall eller kontakta mig på
katja@nykter.fi
