Din elev/studerande har en vana eller ovana som du skulle vilja hjälpa hen att ändra på. Övertalningsförsök är sällan framgångsrika och de leder ofta bara till jobbiga orddueller. Det finns ett bättre sätt att locka varandra till förändring, en metod som kallas Motiverande Samtal.
Prat om förändring som vi har med eleverna kan handla om allt från att respektera skolans trivselregler till att orka studera. Tyvärr blir det lätt att vi vuxna hamnar in i ett vanemässigt tjatande när vi försöker styra barn och unga mot det som vi tycker är deras eget bästa.
För att undvika tjatfällan kan vi ta hjälp av en samtalsmetod som heter Motiverande Samtal, ursprungligen utvecklad av psykologerna William Miller och Stephen Rollnick. Metoden kan användas för att öka motivationen hos den andra och grundidén är att du ska hjälpa din elev hitta sin egen vilja och motivation till förändring. Lättare sagt än gjort! Metoden kräver övning för att man ska bli skicklig. Men om du är tillräckligt trött på att höra dig själv tjata är du redo att testa på den.
Först av allt kan vi konstatera att motivation kommer och går och vi behöver arbeta med den när vi märker att den sjunkit. Då är inte lösningen att pressa på med tvång eller ösa på mera faktabaserade argument. Vi behöver jobba med personens inre motivation för den går att påverka genom samtal. Motivationsexpert Liria Ortiz sammanfattar konceptet så här:
”Att plocka fram någon annans inre vilja till förändring är mycket mer effektivt än att försöka pådyvla sin egen.”
Om vi benar ut vad ordet motivation innebär så handlar det enligt Ortiz om tre saker: tilltro till sin egen förmåga, en känsla av att vara viktig och om de förväntningar som andra och man själv har på en given situation. Den sanna egna motivationen, dvs glädjen att göra nånting, hittar vi genom att ställa rätt frågor och visa att vi är på samma sida som den vi talar med.
Var genuint intresserad av vad din elev tycker och vill. Ställ öppna frågor i stället för att ge råd. Visa att det spelar roll vad personen känner. Att man får höra sina egna ”å ena sidan” och ”å andra sidan” argument kan hjälpa en hitta motivation till förändring. Sammanfatta vad eleven sagt så att hen får höra sina ord bekräftade genom dig.
Det är ett grundbehov i den mänskliga naturen att känna att vi kan bestämma själva. När det gäller barn och unga behöver vi så klart ha koll på gränser och regler men det är viktigt att inte frånta dem all självbestämmanderätt. Om vi misslyckas ge dem nån form av autonomi leder det till mera motstånd i frågan och då kan vi förvänta oss viljornas strid. Ge dem alltså autonomi när du kan.
Var ligger din passion? Vad drömmer du om? Vad är viktigt i din värld? Det här sakerna är det som skapar äkta motivation och kan omformas till konkreta mål småningom.
Känn och visa att du verkligen vill barnets bästa. Visa och uttryck din välvilja tydligt med värme och empati. Bekräfta och belys personens styrkor.
Förändringspratet får vi igång genom att locka den andra till att själv argumentera för förändring. Du kan fråga: ”Hur skulle du vilja ha det?”, ”Vad skulle du vinna på att…”, eller ”Vad ska bli ditt första steg?” När eleven hör sig själv säga ”jag vill komma igång med läxorna tidigare på kvällen”, känner hen starkare plikt och lust att se över sina rutiner än om någon annan säger ”du borde satsa mera på läxorna!”.
Det betyder att när du känner en attityd av motstånd hos eleven ska du hålla tillbaka din rättningsreflex, din vilja att ställa tillrätta det som är fel, sånt som att säga nåt i stil med ”Nej nu har du fel och jag ska berätta varför…”. Den typens prat är kontraproduktivt och leder till mera motstånd. I stället ska vi försöka förstå de underliggande känslorna och bekräfta dem tydligt.
Efter att vi gjort klart att vi fattar frustrationen kan vi försöka locka till förändringsprat. Motiverande samtal försöker leda den andra personen till att bilda sig en egen syn på problematiken, och använda sina egna argument för förändring.
På lång sikt stärker motiverande samtal också samarbetsviljan och förtroendet för att tala om svåra saker med varandra. Liksom alla andra metoder som vi väljer att lyfta fram i modernt förebyggande arbete är Motiverande Samtal en evidensbaserad metod.
Det krävs mycket träning för att man ska bli en bra motivations spridare. Gamla tankemönster och diskussionsätt sitter hårt, så ha tålamod med dig själv medan du övar.
Blogg av PEPP-koordinator Katja Turpeinen
Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *
Kommentar *
Namn
E-postadress
Webbplats
Publicera kommentar
