Korsholms högstadium utanför Vasa är en av Svenskfinlands största högstadieskolor med över 600 elever. Eos har träffat Max Söderlund, Maja Blom, Max Svarvars och Teo Torrkulla som är elever på årskurs 8 och 9 för att prata om hur det var att börja på sjuan.
Korsholms högstadium samlar svenskspråkiga elever från alla byar i Korsholms kommun, och har länge varit en av Svenskfinlands största högstadieskolor. Numera går över 600 ungdomar i skolan. Att det är en stor skola är en av sakerna som Max Söderlund, Maja Blom, Max Svarvars och Teo Torrkulla berättar att känns spännande då man kommer som ny elev i årskurs 7.
– Det kändes nog litet läskigt och jag hade mycket förväntningar om hur det skulle vara, säger Max Svarvars som går på nian.
Hon säger att man visste att högstadiet innebär mera frihet men också att det skulle finnas mycket folk omkring en.
– Det tog nog ett tag att vänja sig vid allt. Vi kom ju från mindre lågstadier till en stor skola, tillägger hon.
Ny klass och nya klassrum– Det var kul att få ny klass och nya kompisar samtidigt som en del från den gamla klassen kom med i den nya, säger Teo Torrkulla som också går på nian.
Eleverna berättar att i Korsholms högstadium sker klassindelningen första skoldagen. Alla sjuor samlas i gymnastiksalen och så ropas klasserna upp och var och en följer med klassföreståndaren till sin hemklass.– Man hade ingen aning om i vilken klass man skulle börja. Där satt man och hoppades på att få en bra klass, säger Max Svarvars.
– Ja, att vänta på att höra sitt namn var ganska nervöst eftersom min klass i lågstadiet på grund av corona inte hade varit på något besök i högstadiet innan. Så man gick också på rundtur i skolan först den första skoldagen. Det var skräckblandad förtjusning om man säger så, säger Teo Torrkulla.
– För mig var det svårt att hålla reda på var i skolan jag befann mig fast vi gick på rundtur. Och då vi kom till gymnastiksalen var jag glad över att jag kom på samma klass som en av mina kompisar. Det var nog nervöst att sitta där och hoppas på att man kanske får någon man känner i samma klass, säger Max Söderlund som är elev på åttan.
– Våra lärare hade bra tålamod med att man kom försent i början av sjuan eftersom man kanske inte hittade överallt. Andra veckan har de flesta lärt sig hitta, och då förväntas man komma i tid till lektionerna också, berättar Max.
Man kan alltid fråga väneleverna, som presentereras första veckan och ofta har en särskild tröja på sig så att man känner igen dem eller någon lärare. Också andra äldre elever kan hjälpa till om det är något man undrar.
– Som sjua tycker man kanske att det känns läskigt att fråga av någon som går på nian, men man kan ju välja någon man känner sig bekväm med att fråga, säger Max Söderlund.– Vi nior kanske ser lite läskiga ut, men vi är nog ganska trevliga ändå, skrattar Max Svarvars. Hon säger att de flesta kanske inte är så brydda men nog svarar på frågor ändå.
Maja tipsar om att fråga sina klasskompisar.– Ofta är det någon i ens egen klass som vet.
Max Svarvars berättar att hon var jätterädd och introvert då hon började på sjuan.– Jag tänkte inte att jag skulle få så många nya kompisar som det har visat sig att jag fått. Jag råkade stöta till världens läskigaste nia och typ ett år senare var han min bästa kompis. Förvänta dig allt och ingenting, vad som helst kan hända, säger hon.
Eleverna beskriver mestadels positiva förväntningar på att börja högstadiet. Men de är också överens om att man får höra skräckhistorier om hur det kommer att vara i den nya skolan.– Många högstadieelever tycker nog att det är lite skojigt att skrämma upp lågstadieeleverna, säger Max och tillägger att det kan kännas ganska läskigt om man inte har ett äldre syskon och vet mera om hur det är i verkligheten.
Skolvardagen är annorlunda i högstadiet, det är åtminstone sant.– I lågstadiet hade vi samma lärare nästan varje lektion i fyra år, så det kändes roligt med högstadiet där man byter lärare nästan varje lektion. Dessutom har lärarna i olika ämnen bytts ut från år till år. Man ser liksom nytt folk hela tiden. Om skolmaten hörde man aldrig något bra på förhand, men jag tycker att den är helt okej, säger Max.
– Det känns som om sjuan gick jättesnabbt även om det hände en massa grejer, tycker Maja.Teo kommer först inte ihåg särskilt mycket från sjuan. Men då de fyra diskuterar kommer de fram till att exempelvis skolavslutningen i Korsholms högstadium är imponerande.
Nya ämnen på schematAtt börja i högstadiet innebär också en rad nya ämnen på schemat: hälsokunskap, fysik och kemi, huslig ekonomi till exempel och så olika tillvalsämnen.
– Det kändes roligt med lektioner där man lagar mat och sånt. En stor del av skolveckan på sjuan gör man annat än har läsämnen, så det var jättekul.
– Jag tycker att man ska försöka ha roligt och få ut så mycket som möjligt av lektionerna men inte bara tänka på betygen, säger Max Söderlund.
Flera av eleverna hade hört att man har mycket mera läxor i högstadiet än i lågstadiet och att ämnena blir svårare, men det tycker de är ganska överdrivet.– Jag trodde att man skulle få mer läxor än i lågstadiet men jag tycker jag har mindre läxor nu än exempelvis på femman. En del läxor hinner man göra på lektionen och då har man inga läxor att göra då man kommer hem, säger Maja Blom.
– Lärarna låter oss ibland göra läxan i slutet av lektionen. Jag tycker också att vi har mindre läxor än jag hade hört innan och att varje läxa går ganska snabbt att göra.– Dessutom har lärarna i högstadiet specifikt studerat sitt undervisningsämne och är jättebra på att förklara, så det blir inte svårare utan kanske lättare att förstå, säger Teo.
Rusmedel blir aktuelltI högstadieåldern är det många elever som börjar intressera sig för olika rusmedel och eleverna säger att i Korsholms högstadium är det kanske mest snus som elever använder.– Jag tänkte inte på rusmedel innan jag började i högstadiet och märkte att skolkompisar till exempel snusade. Man har också frågat mig om jag har tobak, man undrar bara varför de antar att jag skulle ha det, funderar Max.
Också de andra har varit med om att någon frågat om de vill ha snus eller om de kan bjuda.– I skolan går vi igenom rusmedel varje år på hälsokunskap och så har vi KiVa-lektioner i skolan där det också tas upp om rusmedel, säger Max.
– På andra lektioner är det kanske inte så mycket tal om sådant men förstås frågar skolhälsovårdaren om sådana saker när man går dit, säger Maja.
Teo berättar att på samhällslära går man igenom åldersgränser och vad som är lagligt och olagligt och på kemi tar man upp alkoholer och alkoholförbränning.– Då börjar nog många skämta om sådant, säger han.
Dags att byta skola igenFör Max Svarvars och Teo Torrkulla börjar det igen bli dags att byta skola och de känner sig igen lite pirriga och nervösa.
– Med tiden tröttnar man nog på den här skolan också och ser fram emot att byta skola igen. Och att man då får börja antingen i gymnasiet eller på en yrkesutbildning som man själv väljer och är intresserad av verkar jättemycket roligare, jag ser fram emot det, säger Max.
Hon berättar också att hon kommer att ha tre inträdesprov till linjer hon sökt in till.– Det kommer nog att bli intressant. Det är roligt att man själv kan välja vart man vill söka och vad man vill sikta in sig på, säger Teo.
Maja berättar att man redan på åttan börjar kolla på olika yrken, fundera vad man är intresserad av och förbereda sig på vad som krävs för att komma in.– Då får man veta mera om vilka ämnen som är viktiga för den utbildning man vill gå så man kan satsa extra mycket på dem, säger Max Söderlund.
Teo säger att man ska ta vara på högstadietiden för det kommer att hjälpa en senare.– Att gå in till lektionerna med positiv inställning gör att man har lättare att lära sig och få bra betyg och då kommer man lättare in till den skola man vill fortsätta i efter högstadiet, sammanfattar han.
BÄSTA TIPSEN
Text & foto:Lilian Westerlund
