Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Folk spetsar öronen när de hör att nåt bygger på forskning. Lärare och skolpersonal har efterfrågat material till en rusmedelsfostran som är effektiv och forskningsbaserad. När jag föreläser om den rusmedelsförebyggande modellen PEPP för nya grupper vill jag snabbt berätta att modellen är evidensbaserad. Vi människor är förstås nyfikna på vad forskningen säger om saker och ting, för att vi sen ska kunna jämföra det med våra egna erfarenheter. Debatten i vår hjärna sätter i gång när det abstrakta blir konkret. Vi behöver inte hålla med om forskningsresultaten, men vi vill definitivt ta del av dem.

Därför ska vi titta på de viktigaste forskningarna bakom PEPP modellen. Vi börjar med att se vad forskningen visat att inte fungerar inom rusmedelsfostran.

Ut med det gamla!

Ingen lärare vill jobba med föråldrade material och låta töntig framför eleverna. Ingen vill heller göra onödigt jobb med ineffektiva instrument. Lärare och skolpersonal har verkligen tillräckligt att göra som det är. Om man ska satsa sin dyrbara tid på att lära sig nya modeller och ändra rutinerna på skolan, så ska modellen ska vara fräsch och hållbar! Därför behöver också vår rusmedelsfostran vara evidensbaserad och aktualiserad.

Vi börjar med att titta på de strategier som INTE finns med i PEPP. Bland dem finns gamla godingar som rutinerat använts i flera decennier för att få barn och ungdomar att avstå från droger, tobak och alkohol:

• moraliserande monologer av vuxna
• utdelning av broschyrer utan att diskutera dem
• enstaka punktinsatser 
• enskilda kampanjer
• fördömande och skrämmande information som har drag av propaganda
• att visa hur droger ser ut
• före detta missbrukare som berättar om sitt liv

De här taktikerna använder vi alltså inte längre i modern rusmedelsfostran. Va? Men det där tycker jag att funkar, kanske du protesterar. Till exempel, en före detta missbrukare som berättar om sitt liv är ett varnande exempel och är en upplevelse vi berörs av. Kan så vara att vi minns sånt för att det är en dramatisk historia, men forskningen visar att det här inte är förebyggande för alla i publiken. Metoden kan till och med ha motsatt effekt på vissa elever. Därför finns det greppet inte med i PEPP-modellen.

Vad fungerar då?

När arbetsgruppen skapade PEPP modellen, gick man igenom närmare 30 olika forskningsrapporter och studier för att titta på vad som bevisligen fungerar inom rusmedelsfostran.  Bland annat studier av WHO, FN, THL och Nuorisotutkimusseura. En gemensam faktor i de här studierna är att man gång på gång ser bevis på hur stark kopplingen är mellan psykisk hälsa och rusmedelsanvändning.

Ju bättre vi mår mentalt, desto mindre behov och risk finns det att vi tar till rusmedel

Livskunskapsfärdigheter är en elementär del av PEPP modellen. Vi tränar ofta kompisfärdigheter och självkännedom i PEPP, för vi vet att det har en skyddande effekt på barn och unga.

Andra verktyg som forskningen visat att är effektivt inom rusmedelsfostran är:

• ärlig och faktabaserad dialog och diskussion om rusmedel
• att skolpersonalen själva ansvarar för den rusmedelsförebyggande undervisningen
• program som ökar trivseln och sammanhållningen i skolan
• långsiktigt arbete och upprepade åtgärder
• tydliga regler och en skolpolicy som följs
• individuella samtal och samarbete mellan skolan och hemmen.

Skolan beställer PEPP

Skolan har rusmedelsfostran på sitt ansvar. Men forskningen visar att ni som ska göra det inte tycker att ni har den kunskap och verktyg som behövs.

I lärarutbildningen behandlas rusmedels ämnen ganska ytligt och det saknas en tydlig linje i hur man ska hantera problem i verkligheten.  Så när forskare och studerande i pedagogik och hälsovetenskaper från Åbo Akademi frågat skolpersonal hur de upplever sitt uppdrag som rusmedelsfostrare, fick de följande svar:

• vi har inte tillräckligt med kunskap om förebyggande rusmedelsarbete och arbetsmetoder.
• vi har inte tillräckligt med kunskap om droger.
• det rusmedelsförebyggande arbetet som görs i skolan ska vara systematiskt och väl genomfört.
• samarbetet men föräldrarna är viktigt eftersom skolan inte kan ta allt ansvar för rusmedelsfostran.

Som vi ser finns det en klar beställning av en ny rusmedelsförebyggande modell. Inom PEPP-projektet har målet varit att möta lärares behov av stöd inom det rusmedelsförebyggande arbetet.  I PEPP-materialet finns en handbok och en årsklocka med länkar till konkret undervisnings material. Du hittar allt PEPP-material kostnadsfritt på www.pepp.fi

Välkommen till evidensbaserad rusmedelsfostran anno 2022!

Hälsningar,

Katja

PEPP-koordinator

PS. Blev du intresserad av forskningarna som gjorts bland skolpersonal i Österbotten? Här finns mera info om dem:

Roles and responsibilities in substance use prevention in the school setting: Views among Finnish school personnel representatives. Johanna Nordmyr & Anna Forsman, 2021. https://research.abo.fi/en/publications/roles-and-responsibilities-in-substance-use-prevention-in-the-sch

Lärarnas upplevda utmaningar och behov av stöd inom rusmedelsförebyggande arbete i skolan. Sandra Kuusisaari-Forsblom, 2021. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/181402/kuusisaari-forsblom_sandra.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Elevhälsan som en del av det förebyggande rusmedelsarbetet.  Särkiniemi-Snellman, Jenna, 2020. https://www.doria.fi/handle/10024/176481