”Jag har träffat många rara och kloka människor i mitt jobb”

Årets drogförebyggare 2021
– Tusen tack, jag är jättestolt. Maria Lindell blev Årets drogförebyggare. Foto: Nina Häggblad

Maria Lindell som är en mycket drivande kraft inom det rusmedelsförebyggande arbetet i Österbotten fick i vår ta emot utmärkelsen Årets drogförebyggare. Rusmedelsförebyggande arbete bland barn och unga har alltid betytt mycket för henne.

– Tusen tack, jag är jättestolt. Mitt jobb som drogförebyggare har jag utfört bland de finaste hjärtliga människor. Jag lär mig hela tiden. Jag har lärt mig mycket av dem. Ännu lär jag mig. Tillsammans gör vi stora saker. Så sa Maria i samband med att priset delades ut på Drogförebyggande dagarna i maj.

Maria har gjort en lång resa. Hon har i många år arbetat inom vården med rusmedelsförebyggande arbete. Hon är tacksam för och har lärt sig mycket av den goda vård hon fick efter att hon 2012 insjuknade i den ovanliga sjukdomen Stiff person syndrom. En på miljonen drabbas. Sjukdomen karaktäriseras av sendragsliknande kramper.

Brinner för ungdomsarbete
Motiveringen som verksamhetsledare Mikaela Hermans läste upp då utmärkelsen delades ut lyfter fram många av Marias styrkor. De har varit till stor nytta i hennes arbete: Hon är en drivande kraft. Hon arbetar motiverat och outtröttligt, målmedvetet och är full av idéer. Dessutom har hon en positiv läggning, är samarbetsvillig, engagerad och har en lång och bred erfarenhet.

Priset är 300 euro, alternativt en resa till Nykterhetsförbundet hälsa och trafiks stuga Raitismaja i Äkaslompolo, och ett inramat diplom.

Maria har alltid brunnit för att arbeta i förebyggande syfte bland barn och ungdomar. Hon är i dagsläget tjänstledig från jobbet som missbrukskoordinator. Hon arbetar med projektet Jämlikt föräldraskap på Folkhälsan i Vasa där Replik träffar henne.

Hon betonar vikten av att båda föräldrarna är aktivt närvarande – som föräldrar – i det förebyggande arbetet med barn.
– I det förflutna var pappans roll främst försörjarens, medan mamman var fostraren, men det håller på att luckras upp, konstaterar hon.

Regler och upprepning
Sedan 2010 har Maria arbetat inom projektet Effekt, Välittäjä på finska, som är en del av Kasteprogrammet, ett nationellt utvecklingsprogram. Programmet fokuserar på förebyggande verksamhet. Det baserar sig på ett preventivt program som kommer från Örebro i Sverige. Programmet har som slogan ”Du och jag ett högstadie”.

– Modellen betonar gång på gång hur viktigt det är med tydlighet, regler och bestämda hemkomsttider bland barn och ungdomar, förklarar Maria.

– Det är upprepningen som ger effekt.Modellen har visat sig vara ett effektivt redskap för att nå potentiella riskgrupper.

Den som växer upp i den österbottniska myllan står inte utanför riskzonen. Där är det till exempel kutym att man börjar dricka efter att man har blivit konfirmerad. Det finns problem att bita i. Fast Maria uppfattar nog ungdomarna i Österbotten som duktiga och skötsamma.

– En del är till och med väldigt hälsomedvetna. Men det finns problem. Till exempel bruket av cannabis har smugit sig in i bilden.

Det är inte bara ungdomarna som har lärt sig av henne. Hon har också lärt sig mycket av dem.

– De är omtänksamma och uppfattar det som är vackert i livet. Ibland spelar de en roll för att höra till. Men går man bakom fasaden kan man till exempel märka att den kaxigaste är ödmjuk och den blygaste är klok. Bara för att nämna några exempel. Det är alltid viktigt att se personen bakom ytan, säger Maria.

En undersökning som gjordes i Korsnäs och Malax för fem år sedan visade att 22 av 30 femtonåringar dricker minst en gång i månaden. Av de här är pojkarna sju procent fler än flickorna, berättar Maria.

Köp inte ut till barnen
– Vi poängterar också gång på gång vikten av att föräldrar inte köper ut sprit till sina barn, säger hon. Ett led i vår strävan är också att ungdomsgårdarna ska vara tobaksfria.

Högstadiet i Petalax var först med att anamma modellen. En arbetsgrupp med hälsovårdspersonal, kuratorer, lärare, lektorer och frivilliga involverades och inte minst föräldrarna som deltog i föräldramöten på skolan. Senare hakade också resten av Malax och Korsnäs på.

Som ringar på vattnet har projektet svällt ut. Det har utmynnat i många träffar för barn, ungdomar och föräldrar och också i pappafrukostar.

Fler äldre har problem
Maria Lindell har länge varit engagerad i arbetet bland missbrukare. Hon har jobbat som handledare på Tolvis, som senare lades ned. Hon har arbetat som verksamhetsledare på Understödsföreningen för svensk missbrukarvård USM.

Från år 2011 har hon verkat som missbrukskoordinator. Inom vårdsamkommunen K5 har hon arbetat med de äldres drickande inom den tredje sektorn och i kommunerna. I dag är det ett faktum att 5 till 10 procent av de som är över 64 år lider av missbruk eller riskbruk.

– De drabbade kan ha haft problem tidigare. Men i en del fall eskalerar missbruket efter pensioneringen.
– Det finns inte så mycket forskning på området. Men Finland har hållit sig väl framme inom den hälsoinriktade forskningen.

Maria har märkt till att den ökande användningen bland de äldre hänger samman med ett annat förhållningssätt till alkohol än vad som tidigare varit fallet.Samtidigt har det långt ifrån varit lätt för en pensionär att få hjälp med sina problem.

Viktigt med respekt
Maria framhåller att a och o i kontakten med människor som har drogproblem är att respektera individen och värna om hens integritet. Man ska aldrig någonsin döma. Det hjälper inte heller att förbjuda någon.

Missbruk är en i grunden känslomässig sjukdom. Folk är missbrukare av olika orsaker. Man kanske dricker på grund av sorg eller för att man firar något. Det är lätt hänt att missbrukaren drabbas av återfall.

Problemen uppstår inte på en gång. De kan ha eskalerat efter en lång tid med missbruksproblematik i bakgrunden. Det är viktigt att peppa så att inte hoppet om ett annorlunda liv försvinner.

– I själva verket kan dessa personer vara de klokaste och raraste om man kommer dem nära.

Helhetstänk
I sitt arbete använder hon sig av ett helhetstänk som har visat sig fungera. Man ska aldrig träffa människor bara för att informera och dela ut broschyrer.

– Det är mer effektivt om man också peppar de drabbade, motiverar dem och får dem att känna tillit. Och att tröskeln för att ta kontakt är låg, framhåller Maria.

– Vi ska minnas att alla kan ha en beroende personlighet inom oss. Det kan handla om livsstil, vara av kemisk eller icke-kemisk karaktär. Vi kan faktiskt alla i något skede trilla dit och hamna i en nedåtgående missbruksspiral.
Det är i det skedet som vårdkedjan kommer med i bilden.

Maria berättar att det kan handla om allt möjligt som kartläggning av problem, samtalsstöd, hembesök, expertkunnande, blodprovstagning, näringsråd, avgiftning och behandling till stödgrupper och stöd för anhöriga. Och bland äldre missbrukare också kontakt med hemsjukvård, bäddavdelningar och minnesskötare.

Vårdkedjorna bör vara tydliga. Vårdprocesser ska inte bara fokusera på de medicinska aspekterna och hur kroppen har påverkats utan också se till helheten för att ge resultat.

Dubbla diagnoser
Det är inte heller lätt att komma underfund med att roten till en människas ohälsa bottnar i missbruk. Signalerna utåt kan vara svårtolkade och förväxlas med andra problem och sjukdomar.
Maria ger några exempel:
– Man kanske ger sken av att vara hungrig. Missbrukare kan vara utan pengar och jobb, man söker vård för fallolyckor, oro, sömnlöshet, depression, förvirring, huvudvärk, magont med mera. Därför har dubbeldiagnoser blivit allt vanligare.

Också den sociala biten är utslagsgivande för att resultatet ska bli så bra som möjligt.

– En fungerande umgängeskrets bör finnas om behandlingen ska fungera. Ibland kan det finnas medberoende i bakgrunden. Eller anhöriga som har gett upp hoppet och tagit avstånd från missbrukaren.

Något annat som hon gärna lyfter fram är hur viktigt boendet är.
– Det underlättar inte processen att tillfriskna om man lever i misär. Det är lättare att känna att allt är hopplöst om allt omkring en är eländigt.

Tacksam för egen resa
Maria Lindell är en hårt arbetande och målmedveten kvinna som har hjälpt många tillbaka till livet. Hon har gjort en lång resa. År 2012 insjuknade hon i den ovanliga sjukdomen Stiff person syndrom, som karaktäriseras av sendragsliknande kramper. Den gjorde henne rullstolsburen och beroende av assistenter. I samma veva genomgick hon en stamcellsoperation i Sheffield i England.
I dagsläget går hon bra. Hon börjar se slutet på en lång kamp. Maria tycker att hon har lärt sig mycket av det hon fått vara med om och är tacksam.

– Jag är tacksam för all den goda vård jag har fått här och i England och för den hjälp jag har fått från FPA, släkt, vänner och bekanta. Och jag har lärt mig mycket om vården, säger den ständigt positiva Maria.

Nina Häggblad

Årets drogförebyggare | Maria Lindell
Artiklar

Dela