Med 8 biljoner människor på jorden lönar det sig att kunna vara tillsammansmed andra. Men hur hänger sociala färdigheter och rusmedelsförebyggandeihop? Kompisfärdigheter är inte det första vi kommer att tänka på när vi villskydda våra barn från alkohol, tobak och droger. Istället funderar vi på de olika rusmedlen och hur vi kan förhindra att barnen använder dem. Men jag skulle vilja börja i en annan ände; att satsa stort på social kompetens.
Gemenskap hör till människans basbehov. Forskning visar dessutom att socialafärdigheter är mycket viktig del av den rusmedelsförebyggande uppfostran. Genom att hjälpa barn umgås med olika typers människor ger vi dem redskap att må bra i olika kontexter. Sånt som social påverkan (t.ex. det att man känner sig lockad att testa snus för att man sett nån förebild snusa) och grupptryck blir mindre hotande om man är van med att växelverka avslappnat med andra och vågar uttrycka sin åsikt.
Här kommer ett plock av olika tips som vuxna kan göra i vardagen för att träna upp sociala färdigheter.
Du kan hjälpa barnet eller den unga att samarbeta genom att prata tydligt om vad det innebär,visa modell då du själv samarbetar och sedan uppmuntra samarbetet fungerar. Gör sånt som att fråga snällt, turas om och bjuda in andra att arbeta tillsammans. Erbjud förslag på uppgifter istället för att gekommandon. Ge valmöjligheter och friheter inom rimliga gränser. Förklaravarför det finns regler och gränser. Barn och unga som kan samarbeta kommer bättre överenshemma, i skolan och med kamrater.
Känslofärdigheter är en del av de sociala färdigheterna. Träna på att upptäckaoch förstå egna känslor och att berätta om dem trots att de ibland är mindresmickrande. Våga vara sårbar. Visa att det är naturligt att känna alla möjligakänslor och rädslor. Lär ut empati genom att se saker från andras perspektivoch förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och livssituation. Tala till exempel om vad ni tror karaktärerna i böcker eller filmer har för känslor och vad som kan ligga bakom deras beteenden.
Lästips: författaren Brené Brown skriver fint om varför vi ska våga mera sårbarhet.
Träna självkontroll och impulskontroll. Dela tips på hur du själv lyckats motståolika frestelser eller impulser. Gör det till en lek eller tävling att tränapå att hantera ilska och förlänga stubinen. Hitta nya kreativa och humoristiskasätt att ta provokationer. I kritiskt läge: andas långsamt och försök görautandningen längre än inandningen.
Vi har hört det förut, men det måste sägas igen, gemensamma måltider ärviktiga. Det är ett naturligt tillfälle att umgås, dela upplevelser och ta uppeventuella problem. När vi talar med och lyssnar på våra närmaste tränar vi ien trygg miljö grundläggande kommunikationsfärdigheter. Islandsmodellen,som är känd för att framgångsrikt ha lyckats få ner rusmedelsanvändningenbland isländska ungdomar, innehöll också en satsning på att värnaom de gemensamma familjemåltiderna.
Vi blir avslappnade och äkta när vi gör sånt vi njuter av. I det tillståndet är detmycket lättare att vara social. För den som är blyg kan det vara värtatt testa på olika hobbies och aktiviteter för att hitta det som man verkligenkänner glädje av. Fritidsaktiviteter som känns jobbiga kan leda till att man drarsig ännu mer inuti sitt skal. Det måste inte ens vara en hobby. Det kan varanåt så enkelt som att gå till parken. Medan man är där kan manpassa på att försöka byta nåt ord eller ett leende med någon annan.
Här kommer tips på böcker om blyghet och social oro. En för den vuxna, en för yngre barn och en för tonåringar.
Vill du läsa mera om vad som stärker våra barns livskunskapsfärdigheter? Titta in på www.pepp.fi och sök antingen på material för skolpersonal eller för föräldrar.
Katja Turpeinen
PEPP-koordinator
