Prata med unga om cannabis

Våga ta cannabis till tals med den unga! Visa att du vill förstå, men undvik att skuldbelägga. Och kom ihåg – hjälp finns att få. Det här är centrala budskap som Christian Wentzel ger föräldrar och andra vuxna med en kontaktyta till unga.

Christian Wentzel är verksamhetsledare för organisationen Stationens barn, som jobbar med förebyggande ungdomsarbete. Vid en föreläsning som förbundet ordnade i samarbete med Jakobstads Arbis berättade han om konkreta metoder för att skapa dialog om cannabis med de unga. Med sig i bagaget har han mångårig erfarenhet av att i möten med ungdomar samtala om cannabis och andra olagliga rusmedel.

I grunden till behovet av samtal om cannabis finns trenden med ökad tillgänglighet och ökad användning.

– Ungefär 700 000 personer i Finland har provat på cannabis. Många unga säger att det är lättare att få tag på cannabis än alkohol. Försäljningen sker inte bara i skumma portar längre, utan digitaliseringen har möjliggjort att man får cannabis och andra olagliga rusmedel levererade ända hem till dörren av posten. Och en stor del av den cannabis som röks är producerad i vårt eget land, det är inte bara tomater och gurkor som odlas i växthusen, berättar Wentzel.

En annan faktor som enligt Wentzel gör samtal om cannabis högaktuella är liberaliseringen av attityderna till rusmedlet. Bakom attitydförändringen ligger det faktum att vi lever i en global värld. Ungdomskulturen i bland annat USA idealiserar cannabisanvändning, vilket man kan se i amerikanska TV-serier. Och legaliseringsrörelser i andra länder påverkar.

– En 17-åring kan tänka att det knappast kan vara så farligt att röka cannabis då det är lagligt från 18 år till exempel i Kanada. Och givetvis gör industrin sitt genom att marknadsföra cannabis som en välgörande ört, påpekar Wentzel.
Dessutom finns det en kraftig polarisering bland dagens unga. Många har sitt på det torra med en ordnad tillvaro och meningsfulla fritidssysselsättningar, medan 15–10 procent av de unga har det särskilt utmanande och 5–10 procent av de unga har det riktigt jobbigt, enligt Wentzel. Wentzel är också oroad över att det finns 20 000 barn som inte har återvänt till sina hobbyer efter pauser som coronapandemin förorsakat.

Wentzel sammanfattar olika perspektiv som han brukar ta upp i samtal om cannabis med unga:
För det första finns det inte något riskfritt rusmedelsbruk. Hjärnan är färdigt utvecklad först vid 25 års ålder, och den tar mest skada av cannabisbruk före det. Så om man nödvändigtvis vill prova, vänta åtminstone tills efter 25, är Wentzels budskap.

För det andra får man ett utvecklat konsekvenstänk först då hjärnan är färdigutvecklad. Wentzel brukar uppmana de unga att noggrant fundera igenom vad cannabisanvändning kan leda till för dem, och om det är värt att ta riskerna. Viktigt att känna till är att minnet och andra kognitiva funktioner påverkas, och att risken för schizofreni fördubblas. En annan konsekvens är att om man upprepade gånger ertappas med cannabisbruk så får man en markering i myndigheternas register. Allt fler arbetsgivare, och vissa studieinriktningar, gör en bakgrundskoll före anställning eller antagning. För den unga kan alltså pricken i registret påverka framtiden en hel del, då markeringen kvarstår i fem år.

För det tredje tycker Wentzel att det är viktigt att känna till att en av tio som använder cannabis hamnar i en beroendeproblematik.
– Ingen som börjar leka med cannabis har tänkt sig att det ska gå åt skogen. Man tänker att det bara drabbar andra. Men man kan inte på förhand veta om man är den som får problem eller inte.

För det fjärde behöver man enligt Wentzel diskutera grupptryckets betydelse i sammanhanget.
– Man kan klättra i den sociala hierarkin genom att bli den som skaffar fram cannabis, och det kan ju vara lockande för den som inte vill vara en grå mus. En annan aspekt är att det är i gruppens intresse att få med så många användare som möjligt, för de som är medskyldiga brukar hålla tyst. Jag önskar ändå att ett nej alltid skulle respekteras. Det är inte alltid lätt att säga nej då man vill höra till gänget, påpekar Wentzel.

För det femte brukar Wentzel diskutera med de unga hur kretsarna med illegala rusmedel ser ut.
– Det är ingen sympatisk värld. Man kan lockas med gratis smakprov, men det tar inte länge förrän det börjar kosta. Och det finns ingen lojalitet, man kan åka på redigt stryk för en skuld på 30 euro. Inget är på lek, och man kan inte snacka sig ur situationer som uppstår. Ett människoliv är inte mycket värt i de kretsarna.

Wentzel önskar att föräldrar inte skulle behöva känna skam fast något går snett, eftersom inte ens ”världens bästa uppfostran” garanterar att barnet låter bli cannabis och andra olagliga rusmedel. Och ingen kan vara närvarande 24/7. Det viktiga är enligt Wentzel vilka verktyg vi ger våra barn och unga att ta med sig i livet. Och att vi är tillräckligt närvarande, och tidigt upptäcker tecken på eventuell användning.

– Vanliga tecken är att kamratkretsen, klädkoden, språkbruket och penninganvändandet förändras, eller att du märker att ditt barn smusslar eller att prylar försvinner hemifrån.

Det är inget fel att som vuxen visa sin oro, tvärtom. Wentzel efterlyser också kommunikation föräldrar emellan.

– Om någon annan skulle veta att det inte står rätt till med mitt barn skulle jag önska att de tar kontakt. Om en i gänget använder så använder vanligen också kompisarna. Därför behöver vi våga lägga oss i andras angelägenheter. Också kommunikationen mellan skolan och hemmet är viktig, men efter att barnet fyllt 18 har skolan inte längre automatiskt rätt att kontakta föräldrarna om det finns oro eller misstanke om användning, så då blir kontakten föräldrar emellan ännu viktigare.

Avslutningsvis poängterar Wentzel att vi vuxna behöver ta vårt ansvar och lyfta katten på bordet. Våga fråga, lyssna, och kommunicera med de unga på ett nyanserat sätt. Och om man behöver stöd lönar det sig att i ett tidigt skede vända sig till exempel till skolhälsovården, en kurator, en ungdomsstation, eller till barnskyddet om det handlar om en minderårig. Vi kan alla förebygga och professionell hjälp finns att få vid behov.

Mikaela Hermans

Dela